En dropshippingbutik kan beskrivas som en sajt som sÀljer varor utan att ha egna produktlager. Butiken fungerar som en mellanhand och förmedlar varor frÄn en utlÀndsk exportör, som sedan skickar dem direkt till butikens kunder.
Kemikalieinspektionen har genomfört en granskning av 69 dropshippingbutiker â med nedslĂ„ende resultat. Sammanlagt 67 av butikerna sĂ„lde varor med för höga halter av farliga Ă€mnen.
ââEn hög andel av produkterna lĂ„g lĂ„ngt över grĂ€nsvĂ€rdena. Det Ă€r inte sĂ„ att enskilda produkter Ă€r livsfarliga, det stora problemet Ă€r den sammanlagda exponeringen, att vi riskerar att omges mer och mer av farliga Ă€mnen, sĂ€ger Karin Rumar.
Saknar kunskap
I totalt 72 procent av alla analyserade produkter hittades för höga halter av bland annat bly, kadmium och ftalater.
Karin Rumar pekar pÄ att nÀtbutikerna i regel Àr enkla att öppna och krÀver smÄ resurser att driva. Det gör i sin tur att Àgarna lÄngt ifrÄn alltid har tillrÀcklig kunskap om regler och om vad produkterna innehÄller.
ââEftersom butikerna inte tar emot varorna sjĂ€lva undersöker de inte alltid dem innan försĂ€ljning. Det rör sig ofta om okunniga nya aktörer som lurats in i tron att de inte Ă€r ansvariga över de produkter de sĂ€ljer, sĂ€ger Karin Rumar.
Bland sÀrskilda riskprodukter mÀrks vissa typer av smycken och elektronikprodukter, som ibland ocksÄ saknar CE-mÀrkning.
ââBillig elektronik, exempelvis hörlurar och usb-laddare. Sedan finns ofta kadmium i smycken som har svarta detaljer i sig, till exempel dödskallar i gothstil. Och sĂ„ har vi mjuka plastvaror i pvc, sĂ„som uppblĂ„sbara badleksaker, simringar och pilatesbollar.
"Har inte en chans"
Myndigheten har ocksĂ„ granskat konventionella nĂ€tbutiker med eget lager, samt marknadsplatser sĂ„som Amazon. Ăven bland dessa ehandelstyper hittades farliga varor, men lĂ„ngt ifrĂ„n lika ofta som hos dropshippingbutikerna.
Karin Rumar rÄder konsumenter att alltid kolla upp sÀljaren.
ââJag vill nog sĂ€ga att konsumenterna inte har den minsta chans att veta vad produkterna innehĂ„ller. För det krĂ€vs kemiska analyser. Men dĂ€remot kan de vĂ€lja vilka aktörer de köper sina saker av.
ââJag vill ge rĂ„det att alltid titta om sĂ€ljaren har adressuppgifter pĂ„ sin sida. Har de inga sĂ„dana skulle jag dra öronen Ă„t mig, de mĂ„ste kunna visa vilka de Ă€r. En annan sak Ă€r att granska produktbilden, ser man exakt samma bild pĂ„ flera sidor sĂ„ kan det röra sig om dropshipping, sĂ€ger Karin Rumar.
Myndigheten har i sin granskning specifikt valt att undersöka produktkategorier som ofta innehÄller skadliga Àmnen.