De som bor pÄ Àldreboenden tillhör redan under normala omstÀndigheter den grupp mÀnniskor i samhÀllet som lider allra mest av ensamhet. Det framgÄr av omfattande intervjustudier som har utförts löpande sedan flera Är tillbaka av forskare vid UmeÄ universitet.
ââSvĂ„r ensamhet och förvĂ€rrad depression Ă€r livshotande tillstĂ„nd, minst lika farliga för Ă€ldre som hjĂ€rtsvikt och cancer. DĂ€rför kan det hĂ€r besöksförbudet fĂ„ mycket svĂ„ra konsekvenser, om man inte fĂ„r trĂ€ffa sina nĂ€ra och kĂ€ra. Det ökar risken för depression, sĂ€ger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid UmeĂ„ universitet och ansvarig för forskningsprojektet Gerda.
Ond spiral
Depression hos Àldre har ofta komplexa orsaker, förklarar Yngve Gustafson. En vanlig underliggande orsak Àr undernÀring, vilket Àr ett problem som drabbar nÀrmare 30 procent av de som bor pÄ Àldreboenden. NÀr anhöriga inte fÄr hÀlsa pÄ och hjÀlpa till med matningen riskerar det problemet att öka.
ââDet blir som en ond spiral, som man pratar alldeles för lite om. NĂ€r man Ă€ter för lite som gammal fĂ„r man ofta brist pĂ„ de Ă€mnen som behövs för att bilda de signalsubstanser som behövs för att motverka Ă„ngest och depression, sĂ€ger Yngve Gustafson.
Farlig medicinering
Risken Àr dÄ att symtomen möts med medicinering, tillÀgger han. Problemet Àr att antidepressiva lÀkemedel som regel inte har nÄgon effekt pÄ personer som Àr Àldre Àn 80 Är, eller som lider av demens. Det har visats i flera studier, som ocksÄ slagit fast att medicineringen i stÀllet kan ge svÄra biverkningar, exempelvis hjÀrtrubbningar och balansproblem.
ââAntidepressiva Ă€r sannolikt det lĂ€kemedel som orsakar flest fallolyckor bland Ă€ldre. SĂ„ det Ă€r ett vĂ€ldigt dĂ„ligt alternativ att sĂ€tta in antidepressiva till den hĂ€r gruppen, Ă€ven om man tror att det gör gott, sĂ€ger Yngve Gustafson.
TT: Vad ska man tÀnka pÄ som anhörig i dessa tider?
ââSka man sammanfatta i ett ord sĂ„ Ă€r det kĂ€rlek. Ring dubbelt sĂ„ ofta, och försök gĂ€rna anvĂ€nda nĂ„gon form av videosamtal. Man mĂ„ste prova allt i det hĂ€r lĂ€get, för det Ă€r oerhört utsatta mĂ€nniskor.
Utnyttja fristÀllda
Dessutom önskar han att Àldreomsorgen ska fÄ extra resurser, sÄ att personalen kan kompensera genom att ge extra omsorg och empati. En möjlighet, föreslÄr han, vore att snabbutbilda personer som blivit fristÀllda pÄ grund av coronakrisen.
ââDe skulle kunna hjĂ€lpa till att spela enklare spel och hjĂ€lpa till med viss trĂ€ning. Vi har sett att sĂ„dant lindrar depression och nedstĂ€mdhet hos Ă€ldre, sĂ€ger Yngve Gustafson.
Enligt Greger Bengtsson, samordnare för Àldreomsorg vid Sveriges kommuner och regioner, ser det dock mörkt ut.
TT: De gamla mister ju med besöksförbudet bÄde stimulans och praktisk hjÀlp. Har kommunerna möjlighet att kompensera för detta, alltsÄ att förstÀrka?
ââDet ser naturligtvis olika ut i landet men jag Ă€r tveksam. Kommunerna arbetar med att rekrytera personer frĂ„n andra omrĂ„den och utbildar dem. Samtidigt har vi fler som Ă€r sjukskrivna och fler som Ă€r hemma för vĂ„rd av sjukt barn. Att fullt ut kompensera för frĂ„nvaron tror jag blir svĂ„rt, sĂ€ger Greger Bengtsson.