Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Högskolan hoppas pÄ försiktig öppning i höst

Universiteten och högskolorna Àr beredda pÄ att stegvis öppna för undervisning i sina lokaler i höst. Och nybörjarna kommer att prioriteras.

Förhoppningsvis kan studenter tillbringa mer tid i sitt lÀrosÀtes lokaler till hösten. Arkivbild.

Förhoppningsvis kan studenter tillbringa mer tid i sitt lÀrosÀtes lokaler till hösten. Arkivbild.

Foto: HÄkon Mosvold Larsen/NTB/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2021-04-24 22:05

FĂ„ saker Ă€r sĂ€kra i dessa pandemitider, men det gĂ„r att slĂ„ fast att intresset för att lĂ€sa vid högskolan Ă€r historiskt stort. Mer Ă€n 419 000 personer har sökt till höstens utbildningar. Men hur studievardagen blir för dem som antas Ă„terstĂ„r att se.

Det mesta talar för en höst i fortsatt hybridform, det vill sÀga distansundervisning varvad med nÀrvaro pÄ plats.

– VĂ„r förhoppning Ă€r att vi kan ha fler fysiska trĂ€ffar. Och kan vi det prioriterar vi förstaĂ„rsstudenterna, sĂ„ att de kan trĂ€ffas och lĂ€ra kĂ€nna varandra och lĂ€rarna, sĂ€ger Birgitta Bergvall-KĂ„reborn, rektor vid LuleĂ„ tekniska universitet.

– En försiktig öppning i liten skala tror jag att man kan vĂ€nta sig, instĂ€mmer Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet och ordförande i samarbetsorganet Sveriges universitets- och högskoleförbund.

Fler avhopp

BÄda deltog i ett digitalt möte med högskoleminister Matilda Ernkrans förra veckan. Syftet var att stÀmma av vilka följder högskolans pandemianpassningar fÄtt och vad som behöver prioriteras framöver.

– Det vi ser Ă€r att konsekvenserna har varit hanterbara, men det har inte varit problemfritt, summerar Anders Söderholm, generaldirektör vid UniversitetskanslersĂ€mbetet (UKÄ) och med pĂ„ mötet.

En av följderna Àr att studenter frÄn lÄgutbildade hem tycks ha blivit mer sÄrbara, pÄ sÄ sÀtt att avhoppen i den gruppen ökade under förra Äret.

– Det finns sedan tidigare en skillnad i avhopp beroende pĂ„ social bakgrund, men vi ser att kurvorna sticker ivĂ€g Ă„t olika hĂ„ll 2020. Det Ă€r inte dramatiska siffror, men det Ă€r Ă€ndĂ„ en indikation pĂ„ att det finns en skillnad mellan olika grupper i förmĂ„gan att tillgodogöra sig utbildningen, sĂ€ger Anders Söderholm.

Mer fusk

En annan konsekvens Àr att upptÀckta fall av fusk ökat. Det handlar frÀmst om att studenter mot reglerna samarbetat vid digitala examinationer.

– Det gick sĂ„ fort nĂ€r man flyttade det som skulle ske i en sal till en digital version att man inte hade kontroll pĂ„ kommunikationen mellan studenterna. Man har heller inte varit sĂ€ker pĂ„ hur man kan övervaka studenterna med kamera. Regelverken Ă€r oklara och Ă€r fortfarande oklara, sĂ€ger Anders Söderholm.

Det Àr Ànnu för tidigt att sÀga om det behövs övergripande ÄtgÀrder som regelÀndringar mot fusket eller om problemen Àr övergÄende, enligt utbildningsminister Matilda Ernkrans (S).

– Den stora andelen disciplinĂ€renden har Ă€ndĂ„ sin förklaring i den snabba övergĂ„ngen och kanske bristfĂ€llig information till studenterna. Det pĂ„gĂ„r ocksĂ„ ett arbete inom sektorn, sĂ€ger hon.

VĂ€ssad undervisning

Och framÄt? Pandemin har gjort tydligt att den digitala undervisningen behöver utvecklas pedagogiskt.

– Man kan sĂ€ga att det skulle behövs ett kunskapslyft bĂ„de vad gĂ€ller pedagogik men Ă€ven teknik, sĂ€ger Anders Söderholm.

UKÄ lyfter ocksĂ„ fram ökad tillgĂ„ng till studenthĂ€lsovĂ„rden, som regeringen för övrigt skjutit till mer pengar till.

– Vi har en svĂ„r situation med psykisk ohĂ€lsa. Det Ă€r en akut situation dĂ€r vi mĂ„ste jobba tillsammans. De ökade resurserna Ă€r jĂ€ttebra men det behövs ocksĂ„ ett helhetsgrepp, nĂ„gon form av nationell strategi. Vi tror ocksĂ„ att det behövs en ökad dialog mellan studentkĂ„rerna och lĂ€rosĂ€tena om höstens mottagande, och hur vi kan skapa arrangemang för att minska den stora ensamheten som finns bland mĂ„nga studenter, sĂ€ger Simon Edström, ordförande i Sveriges förenade studentkĂ„rer.

Fakta: SÄ har högskolan pÄverkats

NÄgra av de effekter pandemin haft pÄ högskolan sÄ lÄngt:

Ökat inflöde av studenter, eftersom regeringen utökat utbildningsplatserna. Utökningen har gjorts för att dĂ€mpa pandemins effekter pĂ„ arbetsmarknaden.

Mer arbete och stress för personalen.

SÀmre vÀlbefinnande och en ökad negativ stress och oro hos mÄnga studenter. Men ocksÄ positiva förÀndringar för en del studenter, som ökad flexibilitet och möjlighet att studera mer effektivt, fÀrre resor och mer undervisningsmaterial pÄ nÀtet.

Studieresultaten ligger pĂ„ samma nivĂ„, men skillnader i genomströmning beroende pĂ„ social bakgrund. Ökad andel avhopp bland studenter med lĂ„gutbildade förĂ€ldrar.

Antalet disciplinĂ€renden pĂ„ grund av fusk (som plagiering och otillĂ„tet samarbete) har ökat kraftigt (+ 61 procent pĂ„ ett Ă„r). Antalet disciplinĂ€renden 2020 uppgick till knappt 2 500.

KÀlla: UniversitetskanslersÀmbetets pandemiuppdrag, delrapport 1


Fakta: Sökande till höstterminen 2021

Drygt 419 000 personer har anmĂ€lt sig till höstens högskoleutbildningar. Det Ă€r en ökning med tre procent eller drygt 12 000 personer jĂ€mfört med förra Ă„ret.

Flest sökande finns i Ă„ldersgruppen 20--24 Ă„r: 145 000 personer.

Antalet sökande ökar i alla Äldersgrupper, utom den i spannet 25--35 Är.

NĂ€ra 267 000, eller 64 procent av de sökande, Ă€r kvinnor.

KĂ€lla: UHR

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!