Norge och Danmark Àr tvÄ av de lÀnder som gÄtt allra lÀngst med restriktiva ÄtgÀrder i sin kamp mot coronaviruset. BÄde grÀnser och skolor har stÀngts, samtidigt som barer, kaféer, simhallar och sÄ vidare ocksÄ hÄlls stÀngda i Danmark.
ââVi i Norden har en lĂ„ng historisk kunskap av att anvĂ€nda isolering och karantĂ€n för att skydda oss mot smittor. Det Ă€r vĂ€ldigt mĂ€rkligt att svenskarna nu gĂ„r emot denna kunskap, sĂ€ger professorn och smittskyddslĂ€karen BjĂžrg Marit Andersen, tidigare vid Norges universitetssjukhus, till Aftonbladet.
Statsepidemiologen Anders Tegnell tar dock kritiken med ro.
ââDen hĂ€r smittskyddslĂ€karen i Norge som jag har kollat upp har nog inte mycket mer data Ă€n nĂ„gon annan har, och de flesta som Ă€r seriösa pĂ„ det hĂ€r omrĂ„det skulle nog sĂ€ga att det Ă€r för tidigt för att göra den typen av bedömning. Vi behöver mycket lĂ€ngre tid och data för att kunna sĂ€ga nĂ„got, sĂ€ger han.
TT: Men det har ju ÀndÄ gÄtt nÄgra veckor nu, ser man nÄgon skillnad lÀnderna emellan?
ââNej, det tycker jag inte. Det har gĂ„tt för kort tid och det finns för lite data för att kĂ€nna sig sĂ€ker pĂ„ det.
Inget sjÀlvÀndamÄl
TT: En norsk smittskyddsforskare har sagt att 'till slut rÀknar vi antal döda och de som har minst har vunnit', Àr det sÄ det gÄr till?
ââMan ska nog inte göra det sĂ„ enkelt för sig. Det hĂ€r Ă€r en komplex frĂ„ga dĂ€r det inte handlar om vem som Ă€r störst, bĂ€st och vackrast. HĂ€r gör alla lĂ€nder det vi tror skyddar vĂ„r befolkning sĂ„ mycket som möjligt.
TT: I Sverige höjs röster pÄ att införa masstestning av befolkningen, varför gör vi inte det?
ââJag har vĂ€ldigt svĂ„rt att förstĂ„ hur man skulle hantera det. Man kan testa en massa mĂ€nniskor, men vad gör man sedan? Att testa Ă€r lĂ€tt, men sedan ska man vidta Ă„tgĂ€rder som baseras pĂ„ det. Det Ă€r dĂ€r frĂ„gan ligger och som man mĂ„ste ha en ordentlig diskussion om. Att testa mĂ„nga Ă€r inget sjĂ€lvĂ€ndamĂ„l. I Sverige testar vi de som verkligen behöver testas. Det Ă€r de som Ă€r pĂ„ vĂ€g in i sjukvĂ„rden och det Ă€r de som befinner sig runtom i vĂ„rden av de Ă€ldre dĂ€r vi inte heller vill att det ska komma in smitta.
Andra vÄg
TT: Men i Sydkorea lyckades det vÀl, eller?
ââDe lyckades ungefĂ€r med samma sak som vi lyckades med nĂ€r vi förhindrade smittan frĂ„n de som kom hem frĂ„n Italien. De hade en uttalad riskgrupp som de följde vĂ€ldigt noga och testade frekvent, precis som vi gjorde med italienresenĂ€rerna. De lyckades stoppa och begrĂ€nsa smittan vĂ€ldigt vĂ€l i den gruppen, precis som vi lyckades med italienresenĂ€rerna, sĂ€ger Anders Tegnell.
ââSydkorea Ă€r vĂ€ldigt vĂ€l medvetet om att det hĂ€r inte Ă€r slut, varken för dem eller nĂ„gon annan. Det finns stora delar av Sydkoreas befolkning som kan bli smittade och de kan mycket vĂ€l fĂ„ en andra vĂ„g som kommer tillbaka sĂ„ smĂ„ningom.
TT: Kan Àven Kina fÄ en andra vÄg?
ââJa, det Ă€r fullt möjligt. TyvĂ€rr vet vi inte hur mĂ„nga som faktiskt haft smittan i Kina och det Ă€r det som helt bestĂ€mmer om det blir en andra vĂ„g eller inte. Det har kommit en del rykten om att man ser en uppgĂ„ng i Hongkong och i en del andra delar av Kina, men om det Ă€r sant eller inte har vi inte fĂ„tt verifierat.