Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Dyr mat fÄr fler svenskar att söka hjÀlp

Stadsmissionen har sett en kraftig ökning av personer som söker hjÀlp i form av mat under det senaste halvÄret, enligt en ny rapport. PÄ Mötesplats S:t Paul i Stockholm blir Kenneth Karlsson, 63, serverad en stor portion kÄlpudding.
–Det Ă€r tufft. Man har en kĂ€nsla av att man mĂ„ste vara sparsam, sĂ€ger han.

Forskaren Magnus Karlsson vid Marie Cederschiöld högskola, har lett fattigdomsforskningen i samarbete med Stadsmissionen.

Forskaren Magnus Karlsson vid Marie Cederschiöld högskola, har lett fattigdomsforskningen i samarbete med Stadsmissionen.

Foto: David Lagerlöf / Foto: Marie Cederschiöld högskola

Ekonomi2022-10-17 05:30

En trappa ner i Maria Magdalenas församlingslokaler pÄ Södermalm i Stockholm serverar Stadsmissionen lunch för 20 kronor portionen.

Ulf Ljungström, 76, Àr en av besökarna. Han har precis Àtit upp.

Hur har du mÀrkt av inflationen och de höga matpriserna?

– NĂ€r man ska handla i affĂ€rerna. Allt blir dyrare. Förut kunde jag köpa ost. Men det har jag slutat med. Det kĂ€nns lite trĂ„kigt.

VÀnnen Kenneth Karlsson slÄr sig ner. Han fÄr vÀnta en stund pÄ sin kÄlpudding med potatismos och lingon. Trycket Àr högt. HÀr serveras 150 luncher varje dag.

– Det pĂ„verkar en negativt. Det Ă€r högre matpriser, högre pris pĂ„ bensin och hyreshöjning vid nyĂ„r, sammanfattar Kenneth, som lever pĂ„ sjukersĂ€ttning.

MĂ„nga kan fastna i fattigdom

Under det senaste halvÄret har Stadsmissionen sett en kraftig ökning nÀr det gÀller servering av mÄltider, förfrÄgningar om livsmedel och medlemskap i Stadsmissionens sociala matbutiker, enligt den nya "Fattigdomsrapporten" som slÀpps pÄ mÄndagen.

Samtidigt tror verksamheterna sjÀlva att de bara har sett början pÄ konsekvenserna av den höga inflationen.

– NĂ€r mĂ€nniskor nu under vintern fĂ„r ökade kostnader för el och mat Ă€r det fler som riskerar att hamna i fattigdom om det inte följs upp av stöd frĂ„n offentligt hĂ„ll, sĂ€ger Niklas Hallhagen, verksamhetsutvecklare pĂ„ Göteborgs Stadsmission som Ă€ven har skrivit den nya rapporten.

I rapporten kan man se att en majoritet av Stadsmissionens insatser handlar om just mat.

– NĂ€r vi började studera det hĂ€r för tio Ă„r sedan sĂ„ skulle det offentliga sköta att alla skulle fĂ„ Ă€ta sig mĂ€tta. Nu ser vi att det Ă€r spritt och utbrett att mĂ€nniskor fĂ„r mat av frivilligorganisationer, sĂ€ger forskaren Magnus Karlsson vid Marie Cederschiöld högskola, som har lett fattigdomsforskningen i samarbete med Stadsmissionen.

Familjer kommer

Julia Skagerberg arbetar som koordinator pÄ Mötesplats S:t Paul. Hon berÀttar att de har sett ett ökat antal besökare i ett större Äldersspann.

– Vi har mest haft Ă„lderspensionĂ€rer tidigare. Men nu börjar Ă€ven yngre komma in. Det tror jag har med det ekonomiska lĂ€get att göra. Vi ser familjer komma hit med barnvagnar.

Vad Àr det mÀnniskor vittnar om?

– Att de inte har mat pĂ„ bordet. Det Ă€r mĂ„nga som sĂ€ger det uttryckligen, att de inte har mat.

Den största gruppen som fÄr hjÀlp av Stadsmissionen Àr personer som har lÄngvarigt försörjningsstöd, enligt den nya rapporten.

– Ett lĂ„ngvarigt försörjningsstöd urholkar ekonomin totalt. Det finns inga marginaler kvar. NĂ€r det blir kallt ute och det behövs vinterklĂ€der till barnen, sĂ„ rĂ€cker inte pengarna, konstaterar rapportförfattaren Niklas Hallhagen.

Sitter i mörker hemma

Hur mycket en person fÄr i försörjningsstöd baseras bland annat pÄ den sÄ kallade riksnormen, som justeras en gÄng per Är. Men bidragsnivÄn borde justeras oftare med tanke pÄ den snabba inflationstakten, anser Stadsmissionen.

– Följden blir nu att mĂ€nniskor tvingas leva under existensminimum, sĂ€ger Niklas Hallhagen.

PÄ Mötesplats S:t Paul i Stockholm finns en oro för framtiden. En kvinna berÀttar att hon sitter i mörker hemma. En annan kvinna saknar att kunna köpa fisk. En man drömmer om en ny tvÀttmaskin.

– Man kan Ă€ta havregrynsgröt. Det Ă€r billigt och gott, sĂ€ger Ulf Ljungström.

De andra runt bordet nickar instÀmmande.

Fakta: 10 kommuner med högst andel i ekonomisk utsatthet 2020
KommunAndel
Malmö14,4%
Filipstad13,6%
HĂ€llefors12,5%
Flen11,8%
Eskilstuna11,8%
BorlÀnge11,7%
VingÄker11,7%
Perstorp11,4%
Högsby11,3%
Lessebo11,0%
KÀlla: SCB. Siffrorna avser personer i helÄrshushÄll som lever med lÄg inkomststandard och/eller försörjningsstöd.
Fakta: 10 kommuner med lÀgst andel i ekonomisk utsatthet 2020
Vellinge1,9%
Lomma2,6%
GĂ€llivare2,7%
TĂ€by2,7%
Trosa2,8%
Staffanstorp3,0%
Norsjö3,0%
Hammarö3,1%
GrÀstorp3,1%
KĂ€vlinge3,2%
KÀlla: SCB. Siffrorna avser personer i helÄrshushÄll som lever med lÄg inkomststandard och/eller försörjningsstöd.
Fakta: Olika definitioner av fattigdom

Absolut fattigdom:

Kan kort beskrivas som grÀnsen för överlevnad. I svensk kontext brukar det sammanfattas med att man lever under en bestÀmd inkomstnivÄ som anses vara grÀnsen för acceptabel levnadsstandard.

LÄg inkomststandard Àr ett sÄdant mÄtt och innebÀr att inkomsterna inte rÀcker till de nödvÀndigaste utgifterna.

Relativ fattigdom:

AnvÀnds ofta för att beskriva mÀnniskors ekonomiska situation i lÀnder med hög levnadsstandard. Relativ fattigdom innebÀr att man har en lÀgre inkomst i förhÄllande till befolkningen i stort.

Det vanligaste mÄttet Àr lÄg ekonomisk standard, vilket innebÀr att hushÄllets disponibla inkomst Àr under 60 procent av det nationella medianvÀrdet.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!