Regeringens politik kräver 16 nya fängelser

Siffrorna redovisas i en rapport från Kriminalvården till regeringen.

Slutsatsen är att Tidöavtalets förslag inom kriminalpolitiken kräver mellan 3 300 och 4 900 nya platser, vilket motsvarar 11–16 nya stora fängelser.

I dag finns cirka 4 500 fasta fängelseplatser i Sverige, så det handlar om en fördubbling.

– Storleken på det ökade kapacitetsbehovet gör att regeringen behöver överväga väldigt noga i vilken tid man genomför förslagen, och i vilken ordning man vill prioritera dem, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.

Nya regler för frigivning

Ett stort fängelse har cirka 300 platser, och Kriminalvården beräknar kostnaden för kapacitetsökningen till sammanlagt 7–10 miljarder kronor årligen.

Bedömningen avseende platserna klassas dock som osäker. Både färre och fler platser kan komma att behövas.

Redan i dag finns en plan för utbyggnad som innebär att dagens fasta platser ska växa till 7 500 till år 2032. Räknar man in effekterna av Tidöavtalet skulle det totala antalet fasta fängelseplatser landa på 12 400, som mest.

Även häktesplatserna väntas behöva öka, men där saknas prognos.

Totalt innehåller Tidöavtalet 48 förslag på det kriminalpolitiska området. Kriminalvården bedömer att 13 av dem får stor påverkan på dess verksamhet. Det handlar bland annat om dubbla straff för gängkriminella, avskaffad mängdrabatt och ansvar för unga grovt kriminella. Allra störst påverkan bedöms förändrade regler för villkorlig frigivning få.

– Uppskattningen är att bara den reformen skulle leda till ett behov om cirka 2 500 till 4 000 fängelseår, säger Martin Holmgren.

Redan pressad

Kriminalvården är redan i dag pressad av både plats- och personalbrist.

TT: Klarar ni att hantera det här?

– Skulle man genomföra alla de här reformerna i ett paket, vilket jag håller för osannolikt, då krävs en omfattande utökning av både personal och platser. Men vår förmåga att möta det har vi inte analyserat i rapporten.

TT: Men du måste ha resonerat kring frågan?

– Det är klart att vi redan i dag är hårt pressade. Det finns stora utmaningar med ett kraftigt ökat klientinflöde, det blir ett faktum i detta.

Flera av utredningarna om Tidöförslagen är samtidigt inte tillsatta än och lagstiftning ligger sannolikt minst ett par år bort.

Mer frivård

Kriminalvården anser också att regeringen behöver ta till andra åtgärder än att bara bygga ut. I rapporten nämns att frivården kan ta ett större ansvar, att fotboja kan användas i fler fall, hemarrest som ett alternativ till häktning och strafftidsförkortningar för dem som har låg risk för återfall.

TT: Hur rimmar det med intentionerna i Tidöavtalet där fokus är på hårdare tag?

– Reformerna som angetts i Tidöavtalet siktar på att slå mot den grövre brottsligheten, mot den organiserade brottsligheten, och då tror vi att man också behöver titta på om man kan lätta på trycket i andra ändan för Kriminalvården utan att det strider mot intentionerna.

– Men det blir upp till Tidöpartierna att bedöma.