Oro för ny terror i coronakrisens spår

– Extremistmiljöerna har inte försvagats, de är inte borta. De har fått luft under vingarna av coronakrisen eftersom de ser svagheten i den, och tror att de kan utnyttja den. Det är ett mardrömsscenario, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

Den 7 april är det tre år sedan terrordådet i centrala Stockholm skakade Sverige. Fem personer dog och många skadades och chockades i den brutala lastbilsattacken.

I dag står Sverige på flera sätt starkare mot terrorism, anser inrikesminister Mikael Damberg (S).

– Tittar man på förmågeutvecklingen hos polisen och Säkerhetspolisen så har den skärpts avsevärt, både när det gäller utrustning, förstärkningsvapen, taktisk fortbildning av personal men också till exempel helikopterresurser som gör att polisen har en mycket starkare förmåga att hantera terrorbrott mot Sverige än tidigare. Dessutom har vi skärpt lagstiftning som gör att myndigheterna har nya verktyg att ingripa, säger han.

Förhöjd hotbild

TT: Kan svenskar känna sig tryggare i dag än då?

– Vi har en starkare beredskap nu än då, men det innebär inte att vi kan slappna av. Det är fortfarande en förhöjd hotbild mot Sverige, säger inrikesministern.

Polisen fick mycket beröm för sitt agerande vid attacken.

– Vi var inte helt oförberedda. Om man jämför med attentatet på Bryggargatan 2010, då vi inte var förberedda, så skulle jag säga att vi 2017 i alla fall var beredda, säger Jonas Hysing, som var nationell kommenderingschef vid terrordådet på Drottninggatan.

Efter attentatet drogs flera lärdomar om vad polisen behövde göra för att förbättra sin förmåga ytterligare. En viss förskjutning har skett där polisen i dag fokuserar mer på att förebygga och förhindra terrorism, än att hantera den.

– Vi har fördjupat vårt samarbete på ett ännu mer strukturerat sätt med Säkerhetspolisen för att kunna jobba mot radikalisering som kan utvecklas till terrorism, säger Jonas Hysing.

– Sedan är det en utmaning att förhindra terrorism. Hur väl förberedd man än är, är marginalerna små och riskerna och värdena stora.

Säkerhetshot blir kvar

I dag varnar Säpo för ett ökat högerextremt hot, samtidigt som antalet våldsbejakande islamister fortfarande räknas i tusental.

Enligt Magnus Ranstorp är ett stort bekymmer att personer som klassats som säkerhetshot blir kvar i landet. När Säpo förra året slog till mot en rad framträdande imamer för att få dem utvisade misslyckades det. Extremisterna ansågs vara hotade i sina hemländer.

– Det är svårt att utvisa säkerhetshot på grund av mänskliga rättigheter. De blir kvar i landet, konstaterar Magnus Ranstorp.

Samtidigt var offensiven mot imamerna en tydlig signal om att myndigheterna på olika sätt skärpt insatserna mot extremister, menar han.

– Det är jätteviktigt att störa ut och stressa de här miljöerna. Man har gått på de institutionella plattformar de etablerat, skolor och förskolor, och man har också tacklat den finansiella dimensionen, säger Ranstorp.

Utnyttjar krisen

Framöver ser han en fara i att extremister kan komma att utnyttja växande klyftor och ökande polarisering i coronakrisens spår.

Exempelvis spådde islamister, framför allt utanför Europa, tidigt att pandemin skulle innebära en kris för väst, vilket ses som ett tillfälle att utnyttja för att slå till.

– I Sverige har islamistiska extremister fortfarande ett utrymme så länge man inte tacklar problematiken i de särskilt utsatta områdena. Man måste vända utvecklingen med segregationen, och den är naturligtvis också kopplad till asylmottagandet, eftersom de ofta försöker utnyttja svaga och sårbara grupper i samhället, säger Magnus Ranstorp.

Jonas Hysing intygar att polisen inte släppt uppmärksamheten på terrorism.

– Trots både corona och stora problem med sprängningar, skjutningar och gängkriminalitet har vi inte tappat fokus på att det här utgör ett potentiellt problem i Sverige, säger han.