Det är tredje perioden totalt som 25-åringen spenderar i Sverige. De senaste tio månaderna har han verkat som volontär i missionskyrkan i Finspång.
– Jag arbetar mycket med ungdomar. Jag har olika jobb hela veckan: språkcafé med flyktingar, scoutledare i skogen, jobbar i skola med läxhjälp och hjälper flyktingar med till exempel att spela gitarr, berättar Swapnil Makasare.
Hans svenska är imponerande bra och han medger att tillvaron i landet blivit mycket lättare sedan han behärskar språket.
– Nu trivs jag jättebra. Det var tufft i början. Nu är det dessutom sommar och inte så kallt som på vintern.
Tillvaron i lugna, lilla Finspång skiljer sig markant mot livet i femmiljonersstaden Pune.
– Det finns så mycket människor i Indien och många olika språk. Det är lättare att mötas där. Där kan du bli inbjuden till ett bröllop efter att ha känt en person i en månad. I Sverige tar det mycket längre tid att lära känna folk. Men det finns mycket som är bättre här, som att folk inte lägger sig i vad andra gör och skapar inte problem. I Indien är folk i städer alltid upptagna, medan man har mer tid i Sverige, säger Swapnil Makasare.
Han studerar för att bli pastor och hoppas på att bli kvar i Finspång ett år till.
– Förutom att bli pastor är min andra dröm att jobba med ungdomar hela livet. Barn har sån energi. Det är kul att se om man kan göra något bra för barnen som de kan ta med sig som vuxna, konstaterar Swapnil.
Han uppskattar hur väl omhändertagen han blivit.
– Det är tack vare kyrkan och alla underbara människor där, som jag anpassat mig i Sverige. Kyrkan är som en familj för mig, betonar Swapnil Makasare.