Det handlar om den så kallade "Barf-dieten", där framför allt hundar, men även katter, ges mer färsk mat än traditionellt torrfoder. Dieten består i runda svängar av 60-70 procent färska köttben och resterande del av kött, inälvor, frukter, grönsaker och ägg- och mjölkprodukter. Enligt en amerikansk studie ges allt fler tama hundar och katter denna diet, och i USA beräknas detta stå för 25 procent av allt kött som produceras där. Detta tog Vetandets värld i Sveriges Radio upp i förra veckan.
Dieten är omdiskuterad. Förespråkarna menar att Barf-dieten är näringsmässigt överlägsen traditionellt torr- eller burkfoder. Den råa födan ger flera hälsofördelar, vissa går så långt som att säga att traditionellt torrfoder, som baserar sig på spannmål, är skadligt för hundens hälsa. Kritikerna å sin sida hävdar att det finns risker, som obalans i näringsintaget och risker för salmonellaspridning.
– Detta är en komplex fråga som berör dels de nutritionella bitarna och dels de hygienmässiga bitarna. Hygienmässigt är Barf sammankopplat med flertalet hygienmässiga utmaningar – både när det gäller smittämnen som kan föras över till hunden men även till människor som kommer i kontakt med hundens mat, menar Anna-Maria Andersson, DVM, PhD Hygiene Director på Evidensia Djursjukvård.
I Sverige finns det i dag cirka två miljoner hundar och katter. Enligt forskning får i dag mer än hälften av alla sällskapsdjur i den rika västvärlden hemlagat eller rått kött som en huvuddel i sin kost. Och om allt fler ger sina husdjur en mer köttrik kost, finns flera risker, menar forskaren Markus Langeland på institutionen för Institutionen för husdjurens utfodring och vård vid SLU.
– Det finns inga vetenskapligt bevis. Ingen har lyckats bevisa att det skulle vara bättre för djuret att äta Barf, än att äta torrfoder, säger han till Vetandets värld.
Forskare har flera gånger påtalat problemen med hur djuren påverkas, men även klimatet. Men trots det hoppar allt fler på trenden.
– Folk går på känslor i stället för kunskap. Det är det som är problemet, säger Markus Langeland i radioprogrammet.
2011 slog forskade på Nya Zeeland fast att en schäferhund har större påverkan på vår natur än en stadsjeep eller en flygresa från Nordeuropa till Mallorca. Det handlar om vilket "ekologiskt fotavtryck" som görs. En schäfer motsvarar 1,1 hektar per år, alltså den markyta som krävs för att producera den föda som hunden behöver. En stadsjeep, i det här fallet en 4,6-liters Toyota Land Cruiser, som körs 1 000 mil per år, förbrukar en energimängd som motsvarar 0,41 hektar. Då inkluderas även den energi som gick åt till att bygga bilen. Flygresan till Mallis ger ett avtryck på 0,37 hektar per person, enligt den studien.
På Agria djurförsäkring har man inte märkt av någon ökning av problem kring kost särskilt hänvisad till Barfdieten. När Råd&Rön i somras gjorde tester av tillverkare inom barf-dieten, upptäcktes olika typer av bakterier som campylobakter, listeria och antibiotikaresistenta ESBL-bakterier. Dessa ska vara ofarliga för en frisk hund, men kan vara skadliga för människor. Bakterierna kan exempelvis spridas genom hundens avföring.
– Vi rekommenderar våra konsumenter att hantera färskfoder precis som de råa köttråvaror de inhandlar till sig själv, säger en av producenterna till magasinet Härliga Hund.