Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Till Hällestads prästgård

”Som att komma hem!” Så kändes det för Norrköpingsbon Jan Gårdman, när han tillsammans med frun Ann-Britt köpte prästgården i Hällestad.

Jan Gårdman inne i biblioteket, ett av Hällestads prästgårds elva rum.

Jan Gårdman inne i biblioteket, ett av Hällestads prästgårds elva rum.

Foto: Sören Boström

HÄLLESTAD2019-01-05 14:00

Hur fick du den här hem-känslan?

– Jag är född och uppvuxen i Hällestad och redan som ung bestämde jag mig för att köpa den här prästgården om den skulle bli till salu, eftersom jag tyckte den såg så fin och spännande ut.

Berätta om själva köpet?

– Det var 2015 som Finspångs församling beslutade att sälja prästgården, då kyrkoherden Karl Magnus Hansson flyttade härifrån.

– Det var flera intressenter, men till slut var det vi som lyckades köpa prästgården. Men det fanns behov av en behövlig renovering, som tog ungefär ett år, så vi flyttade in här 2016.

Och ni trivs bra?

– Fantastiskt bra, säger Jan Gårdman. För mig som är historiskt intresserad, är det här gamla huset väldigt spännande och givande att bo i.

– Och jag trivs lika bra, inskjuter frun Ann-Britt. Det känns som en stor ära att få bo i ett sånt här gammalt historiskt hus. Sedan är det inte så långt att åka in till Norrköping, om man vill någon dag.

Jan Gårdman är släktforskare och därmed historiskt intresserad och har forskat en hel del om det här gamla huset:

– Jag har fått fram att det började med att en gammal prästgård, som låg på samma sida som Hällestads kyrka, ödelades tillsammans med kyrkan av en eldsvåda 1726.

– Då byggdes istället en ny prästgård och det var den här, som blev klar 1730. Men då som envåningshus.

När kom andra våningen till?

– År 1801 påbyggdes ytterligare en våning och därmed fick huset samma utseende, som än idag. Orsaken till påbyggnaden lär ha varit att prosten Per Kenells maka Charlotta Elisabet Burén, ansåg att bostaden var för liten och beordrade att en våning till skulle byggas.

– Kyrkan ville dock inte betala byggkostnaden, utan den bekostade paret Kenell med egna medel. Efterträdande präster fick sedan lösa byggkostnaden vid sina tillträden, innan Hällestads församling slutligen inlöste våningen år 1918.

Hur stort är huset?

– Invändigt är huset cirka 400 kvadratmeter och innehåller elva rum, ett kök, två hallar samt en källare. Utvändigt har vi tillgång till en trädgårdspark på cirka 9 000 kvadratmeter.

Har ni renoverat klart huset idag?

– Nej, ett sådant här gammalt hus, blir nog aldrig helt renoveringsklart, men till 90-95 procent är vi färdiga idag med renoveringen. Utomhus tänker vi förbättra parken, genom att bland annat plantera ett antal äppleträd. Det lär ha funnits ett 100-tal äppleträd i parken förr i tiden. Så många kommer inte vi att plantera, men kanske något 10-tal.

Har du några speciella historier om huset?

– Det finns många historier och bland annat finns en målning 1810 från husets andra våning, där man ser prästen Kernell samtala med konstnären Pehr Hörberg. Då känner man verkligen historiens vingslag här i huset.

– Sedan står det skrivet att kontraktsprosten P. J. Emanuelsson, under sin tid här i huset, var den förste i Hällestad som hade julgran 1861. Och på juldagsmorgonen det året lär kyrkofolket på väg till julottan, ha stannat i stora hopar och tittat upp på den tända julgranen, som syntes i fönstret på andra våningen.

– På samma ställe vid samma fönster, står även vår egen julgran i år, som lite kuriosa, säger Jan Gårdman med ett leende.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om