Bilderna är hämtade ur Eric Larssons samling av bilder, som han skänkte till Finspångs kommun på 1970-talet.
På den första bilden står stapeln fortfarande bredvid Hällestads gamla kyrka. Stapeln uppfördes åren 1732-33 och ersatte då i sin tur Hällestads gamla klockstapel, vilken tillsammans med kyrkan och prästgården eldhärjades år 1726.
Kyrkan reparerades, men förstördes sedan helt, vid en ny brand år 1893.
Då beslutade Hällestadsborna att uppföra en ny kyrka, med ett klocktorn och därför blev den fristående klockstapeln överflödig och man beslutade att skänka den till Skansen i Stockholm.
Nu står den där, som ett monument över gången tid och de tre klockorna i stapeln ringer alltid in det nya året, precis som den gjorde medan den stor kvar i Hällestad under åren 1733 och 1893.
Med sina 34,5 meter är Hällestadsstapeln en av Sveriges högsta klockstaplar och uppfördes 1894 på Skansen, det vill säga året efter att den hade skänkts dit.
Här är lite historiska fakta bakom klockringningen i kyrkor och klockstaplar:
"Helgmålsringningen talar om att nu är det helg. Själaringningen att någon i byn är död. Olika om det är en man eller kvinna. Då vet alla att snart slår sorgeklockorna. De ljuder när det är jordfästning och kistan bärs från kyrkan till graven. Klockan markerar när en händelse börjar och när den tar slut. Förstaringningen säger att det är söndag och dags att göra sig redo för att gå till gudstjänsten. Prästringningen talar om att prästen nu är på väg till kyrkan. Sammanringningen meddelar att gudstjänsten börjar."