Två nöjda ordföranden: Urban Ekelund från Risinge Hembygdsförening och Stig Andersson från Lantbruksmuseet i Ljusfallshammar.
Den hittades som ett skrotfärdigt vrak och rustades upp till nyskick!
Sedan ställdes den in i ett förråd och glömdes bort...
Nu har den plockats fram i rampljuset igen!
Det handlar om brukspatronen Carl Ekmans gamla vagn från 1800-talet, som varit med om flera upp- och nedgångar.
Nu har den flyttats in på Lantbruksmuseet i Ljusfallshammar och visades för första gången upp i samband med "Museets dag" nyligen.
– Jag tycker att den här gamla vagnen är så fin, att den är värd all uppmärksamhet, säger Stig Andersson, ordförande i Lantbruksmuseet och låter riktigt nöjd.
Men hur har den hamnat här?
– Av någon anledning kom jag plötsligt att tänka på den vagnen som Risinge Hembygdsförening hittade i ett förråd som ett vrak och renoverade upp den till originalskick för några år sedan.
– Och jag minns att man körde med den på vägarna runt hembygdsgården i Risinge.
– Sedan blev det tyst om vagnen, så jag började undersöka vad som hänt med den och då fick jag veta att den stod i ett förråd och blivit bortglömd igen.
– Då kontaktade jag hembygdsföreningen och undrade om vi kunde få ställa ut vagnen här i lantbruksmuseet och så blev det. Risinge hembygdsförening äger fortfarande vagnen, men vi har skrivit kontrakt på att den får stå här i vår utställning i fortsättningen.
Kommer ni att använda den att köra med också?
– Ja, det är min dröm, att vi ska köra runt med vagnen bakom två hästar vid något arrangemang framöver. Och helst då med alla inblandade uppklädda i tidstypiska 1800-talskläder, precis som på Ekmans tid!
Så här säger Urban Ekelund, ordförande i Risinge Hembygdsförening:
– Vagnen tillverkades troligen på 1870-talet och användes i Finspång av Carl Ekman. Sedan blev den stående i ett förråd i många år, men 2010 plockade vi fram den och tillsammans med Finspångs kommun och sponsring av lokala företag, renoverade vi upp den till originalskick.
– Det blev stor invigning i Risinge av vagnen 2016 med landshövdingen Elisabeth Nilsson, som passagerare i vagnen.
– Därefter fortsatte vi använda den, bland annat som bröllopsvagn, vilket vi hade tänkt fortsätta med. Men så blev det inte, utan istället hamnade den i ett förråd på Stjärnviks slott och somnade återigen in i en sorts Törnrosasömn.
Vad tycker du om att den väckts till liv igen här på lantbruksmuseet?
– Vi är så glada att vagnen fått ett nytt boställe här på museet, för det är den värd!
– Och att man valt att lyfta fram vagnen på det här fina sättet på en upphöjd position, känns ju extra roligt.