NORRKÖPING

Det menade Stefan Attefall, före detta bostadsminister för KD, men numera ordförande för Rio, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, som har haft en tvådagar lång kongress i Louis De Geerhallen i Norrköping.

Men hur ska ni få bort tanken på att ni är på utdöende?

Artikelbild

| Delegater från Sveriges folkhögskolor fyllde nedre delen av De Geerhallen.

– Vi har faktiskt just haft en spännande diskussion om påverkansarbete. Hur kan vi bli bättre på att påverka beslutsfattare, för det finns en stor frustration över de ekonomiska förutsättningar som vi lever under.

– Och vi har diskuterat olika former av medfinansiering och exempelvis vad regionen ska stå för, men vi har också diskuterat den oro vi känner inför framtida samarbetet med Arbetsförmedlingen, som har varit en viktig samarbetspartner för oss.

– Men på grund av Arbetsförmedlingen förändringsarbete som pågår just nu, känner vi att vi från folkhögskolornas sida just nu inte vet vad som ska gälla för samarbete i framtiden. Om det skulle minskas rejält, går det även ut över folkhögskolornas ekonomi och risken att vi inte kan hjälpa de människor, som verkligen behöver vår hjälp.

Hur ser det ut just idag?

– Eftersom Arbetsförmedlingen inte själva vet var deras förändringsarbete hamnar, får folkhögskolorna ofta svaret att nu måste de avvakta och vänta på mer samarbete och då skapas ju en osäkerhet. Svårigheten just nu att få tydliga besked från regionerna och Arbetsförmedlingen är besvärligt för många folkhögskolor.

Hur ser ekonomin ut i stort för folkhögskolorna?

– På många håll har folkhögskolorna runt om i Sverige en jobbig ekonomisk situation. Man vill ofta göra väldigt mycket och man kan ofta göra väldigt mycket, men då gäller det att man får ekonomiska möjligheter för detta.

– Här är vi beroende av ekonomiskt stöd från det offentliga, vi är beroende av statliga myndigheter, av regering och riksdag och regionernas medfinansiering.

Hur viktiga anser du folkhögskolorna vara?

– Vi håller på att plocka fram siffror, som ska visa samhällsnyttan av att människor får studera hos oss. Och det vi ser hittills är att bidrag till en kurs på en folkhögskola, betalas fort tillbaka till samhället.

– Det vill säga att en kurs hos oss kan stärka en människa, som kan gå från utanförskap till arbetslivet eller fortsatta studier.

– Vi ser det som att många som går hos oss, får en andra chans i livet. Vi vill hävda att vi är både mänskligt och ekonomiskt nyttiga för våra elever.

Vilken är er viktigaste roll idag?

– En viktig uppgift idag för oss, är att hjälpa till med integrationen av många människor i det svenska samhället. Det vill säga människor som har en annan utbildningsbakgrund och kommer till oss med språksvårigheter och svårigheter att komma in i det svenska samhället.

– Så jag tycker faktiskt att folkhögskolan idag, kanske spelar den viktigaste rollen hittills i vår 150-åriga historia. Och med alla nyanlända ser vi ett resultat av vårt arbete och vi känner ofta att vi spelar en ruskigt viktig roll för många människor.

– Jag tror att alla beslutsfattare som ser det här jobbet som vi gör, håller också med om detta. Problemet är att få alla att förstå detta också och här har vi en viktig informationsuppgift att försöka klara.

Vad tycker du annars om kongressen i Norrköping?

– Det har varit jättebra dagar. Dels kunskapsinhämtande dagar via föreläsningar och seminarier, dels vanliga årsmötesförhandlingar. Dessutom har vi varit i väldigt fina lokaler här i Louis De Geer, vilket också känns viktigt.

Jerry Wiklund, rektor på Marieborgs folkhögskola, summerar kongressen:

– Det har varit väldigt roligt att få arrangera den här kongressen och visa upp Norrköping och Marieborg för 105 skolor som är anslutna till Rio.

– Och för mig själv har det inneburit att jag fått många värdefulla kontakter med representanter för andra skolor, samtidigt som vi diskuterat vår framtida inriktning och vad vi ska jobba med.

– Jag kan också nämna att elever från Marieborgs nya musiklinje, stod för underhållningen vid kongressfesten i Värmekyrkan.