Andrej Kokkonen är forskare och statsvetare vid Göteborgs universitet. Han medverkar också på nätsajten "Politologerna" där forskare ifrån olika akademiska discipliner tar sig an politikens aktuella frågor. Ett av Andrej Kokkonens inlägg handlar om hur opinionen i invandringsfrågan ser ut när opinionen bryts ner i olika beståndsdelar.
Sedan lång tid tillbaka ingår frågor om hur svenskarna ser på flyktingmottagandet i de undersökningar som utförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Andelen som anser att det är ett bra eller mycket bra förslag att minska flyktingmottagandet har stadigt sjunkit sedan början av 1990-talets början.
Enligt Andrej Kokkonen hävdar (invandrings) kritiska röster att resultatet hade blivit ett annat om frågorna istället hade handlat om huruvida Sverige bör ta emot fler eller färre invandrare.
Begreppet "invandrare" är större och spretigare än "flyktingar". Man kan till exempel anta att inställningen till människor som är på flykt undan krig, svält och annat elände är mer generös än vad attityderna är till personer som högst frivilligt invandrar till Sverige.
Statsvetare Kokkonen har forskat i saken. Med hjälp av svenska deltagares svar i European Social Survey (ESS) går det att skaffa sig ett hum om hur svenskarna ställer sig till invandring från olika delar av världen.
De som svarat i ESS-undersökningen har bland annat svarat på om man bör tillåta "många" eller "få" invandrare från "fattiga länder utanför Europa" som har annan hudfärg och etnisk tillhörighet än infödda svenskar. Eller föredrar man hellre människor från "rika länder i Europa" som tänker och känner ungefär som en inrotad svensk?
Det framstår tydligt att opinionen inte gör något större skillnad mellan varifrån människor kommer. Ungefär en fjärdedel vill tillåta många invandrare att komma hit medan runt 55 procent svarar att det är okej om "en del" invandrar till Sverige. Ytterst få svarar "inga invandrare alls". Den enda tendens som kan urskiljas är att opinionen "tycks vara något mer avvisande mot invandring från rika(!) länder än invandring från fattiga länder", skriver Kokkonen.
Oavsett vad de som svarat på frågorna menar med "många" eller "en del" invandrare så är en rimlig slutsats att en stor majoritet av svenskarna har ett öppet och avspänt sinnelag till invandringen som sådan.
I en annan del av undersökningen från ESS handlar frågorna om vilka "egenskaper" som invandrare helst bör ha?
Egenskaper som "vit hudfärg" och "välbärgad" bedöms som knappt mätbart oviktiga. Att "kunna tala svenska" betraktas som halvviktigt. Däremot samlar svarsalternativet "Acceptera det svenska levnadssättet" en mycket stor majoritet i undersökningen.
Det "svenska levnadssättet" kan självklart tolkas på många sätt. Själv väljer jag att uppfatta grunderna i vårt levnadssätt som tolerant, institutionellt solidariskt, arbetsinriktat och frihetligt. Det är alldeles utmärkt om invandrare och alla andra försöker anpassa sig till detta.