Ibrahim Baylan är utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna. I går presenterade Baylan sitt förslag till ”Omläggning av gymnasieskolan”.
Det Baylan framförallt vill lägga om är gymnasieskolans yrkesprogram. Det är ingen tvekan om att yrkesskolan i gymnasiet är i stort behov av utveckling. Gymnasiereformen 2011 innebär bland annat att godkända studier på ett yrkesprogram inte längre med automatik leder till grundläggande behörighet för högskolestudier.
Regeringens bedömning var att mängden teoretiska ämnen på de dåvarande yrkesprogrammen var en drivande orsak till de många studieavhoppen. Det var antagligen en väl grund analys. De fortsatta avhoppen och de kraftigt förvärrade rekryteringsproblemen till vissa yrkesprogram tyder i vart fall på att problemen finns någon annanstans än i högskolepoängen.
Om Ibrahim Baylans omläggning genomförs så kommer yrkesprogrammen att utvecklas till ett slags collegeutbildningar med nära kopplingar till branscherna på arbetsmarknaden. Yrkescollege finns redan runt om i landet inom ett antal branscher. Det S vill göra är att skapa en nationell modell utifrån alla dessa goda lokala exempel. Det är ett bra förslag.
Socialdemokraterna vill även införa samma skolplikt på gymnasiet som idag finns i grundskolan och att alla yrkescollegeutbildningar ska ge högskolebehörighet.
Det här med ”högskolebehörighet” har utvecklats till ett symboliskt stridsäpple mellan partierna. Om uttrycket tillåts så är frågan närmast av akademisk karaktär. De två stora frågorna för dagen handlar om kvalitetsreformer i grundskolan som kan ta alla elever till gymnasiets nationella program och motsvarande reformer på gymnasiet som stoppar avhoppen.
Ett beslut från Skolinspektionen som kom i går illustrerar problemen. Norrköpings kommun är huvudman för 52 grundskoleutbildningar. Inspektionen konstaterar att "var femte elev är inte behörig att söka olika program i gymnasieskolan." För pojkar är utfallet ännu sämre. Allra sämst är resultaten för pojkar med utländsk bakgrund.
Inspektionen använder den på byråkratsvenska mycket hårda termen "anmärkningsvärt" när man konstaterar att de brister man pekade på redan 2008 - att ett stort antal grundskolor inte genomförde en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper - fortfarande inte är åtgärdade.
Skolinspektionen sammanfattar i ett pressmeddelande att "det finns brister i kommunens systematiska kvalitetsarbete på central nivå, men även på skol- och verksamhetsnivå."
Dessa kvalitetsledningsproblem och dessa svaga resultat finns i den skolpliktiga grundskolan. Att med Ibrahim Baylan göra även gymnasiet obligatoriskt är således inget trollspö. Utan betydande kvalitetsreformer i undervisningen är risken stor att facit för gymnasiet blir ungefär som i grundskolan: Avhoppen minskar lika kraftigt som vad resultaten försämras.
Skolplikt och college i all ära - jag har inget emot det; inte alls. Utbildningens kvalitet är dock det helt avgörande.