I en mycket jämn folkomröstning i Schweiz blev det nyligen ja till ett förslag om att begränsa den fria rörligheten för medborgare från EU. Utslaget i folkomröstningen innebär att regeringen inom några år ska återkomma med ett regelverk som gör det svårare för EU-medborgare att fritt arbeta och verka i Schweiz.
Schweiz är ett rikt litet land med flera landgränser mot EU-länder. En stor del landets såväl nystartade som etablerade och framgångsrika företag drivs av personer från EU-länder. Tjänstesektorn och betydande delar av de branscher som domineras av säsongsanställda och inhoppare är beroende av människor från fattigare EU-stater.
Resultatet i folkomröstningen var därför märkligt kontraproduktivt utifrån landets intressen och behov. Men så blir det ofta då ideologiska projektioner tillåts styra synen på verkligheterna.
Genom en aggressiv och påkostad kampanj mot "massinvandringen" lyckades högernationalistiska och främlingsfientliga partier och grupperingar att få ett tillräckligt stort antal medborgare att rösta ja till förslaget om att begränsa den fria rörligheten för människor från grannländerna.
Vad majoriteten i folkomröstningen kanske hade behövt tänka igenom mer ordentligt var att den fria rörligheten inte bara går åt ett håll. Kanske hade de också tjänat på att något mer djupare begrunda att rörlighet inte enbart och inte främst berör fattiga och arbetsamma människor från till exempel Rumänien, Grekland, Portugal och Spanien.
Fri rörlighet handlar om handel, om forskning, om kunskap, om pengar och om utbyten. Schweiz är lika lite som något annat land en isolerad ö. Utan rörliga och fria förbindelser med omvärlden skulle Schweiz snart förtvina.
Fri rörlighet utgår från tanken om solidaritet. Solidaritet betyder inte att människor måste älska varandra. Eller att alla ska ha det likadant, tycka likadant, bete sig likadant. Solidaritet bygger på en insikt om alla de ömsesidiga beroenden som livet och tillvaron skapar. Man ger och man tar. Även om man gärna vill så plockar man inte russinen ur kakan. För gör man det, så börjar snart någon annan att plocka andra russin ur kakan.
Vilket är precis vad som nu börjar ske. EU har självklart noterat att Schweiz inte vill släppa in unionens medborgare i landet. Som en följd av detta stoppar nu EU de nästan avslutade förhandlingarna om Schweiz deltagande i ett nytt och stort forskningsprogram. Bara under de senaste åren har EU bidragit med 16 miljarder kronor till forskare i Schweiz. EU avbryter också planerna på att bjuda in Schweiz till ett nytt utbytesprogram för studenter.
På rasistsajter på nätet har jag sett att EU:s beslut tolkas som att Schweiz "straffas" för att landets befolkning har fattat "fel" beslut i Bryssels ögon. Rasisternas tolkning är inskränkt och felaktig. EU:s agerande är helt logiskt. Den som inte vill ha fri rörlighet för arbetande människor och företag väljer samtidigt bort fri rörlighet för pengar till forskning och studenter. Så hänger solidariteten ihop.