Debatten om betyg i skolan är ett slags evighetsmaskin. Argumenten för och emot rullar på närmast helt oberoende av det faktiska läget på marken. När Alliansregeringen tillträdde 2006 fick eleverna sina första betyg i årskurs åtta. Nu ges betyg i årskurs sex. Om det blir som regeringen vill så ska eleverna få betyg i grundskolans fjärde årskurs från och med 2017. Dessutom ska ett obligatoriskt läskunnighetsmål införas i årskurs ett.
Vi närmar oss således så sakta det som utgör ruta ett i mitt eget livs betygserfarenheter; betyg utdelas i alla årskurser. Jag kan inte rekapitulera hur den eventuella betygsdebatten fördes på den tiden. Men tämligen tidigt i min ungdom kom jag in i en politisk miljö där vänstern i vid mening ogillade betyg medan högern i sina olika konstellationer var mer förtjusta i betyg. Och de mönstren från förr har fortfarande makt över de partipolitiska reflexerna.
På en pressträff i går berättade utbildningsminister Jan Björklund att hjärnforskaren Martin Ingvar har accepterat uppdraget att närmare utreda hur regeringens reformförslag ska utformas. Oavsett hur valet utfaller i höst så hoppas jag att Martin Ingvar får fullfölja sitt uppdrag. Det vore mycket intressant att få läsa Ingvars bedömningar och förslag. Möjligen kan ett gediget utredningsarbete från Martin Ingvars sida även ha en välgörande effekt på den fastlåsta debatten om betyg och inlärning.
I ett kortare och mer partipolitiskt perspektiv så är det solklart så att regeringens reformförslag om betyg i fyran är ägnat att stimulera de politiska reflexerna hos oppositionens partier. Alliansregeringen blev snabbt bönhörd. Socialdemokraterna och Miljöpartiet avvisade Björklunds betygsförslag.
MP:s språkrör Gustav Fridolin talade om regeringens "utspelshysteri". Med hjälp av skånsk metafor hävdade Fridolin att kunskapen inte växer för att den mäts mer frekvent: "Gåsen blir inte tyngre för att man väger den oftare," sa Fridolin till aftonbladet.se.
Socialdemokraternas talesperson i utbildningsfrågor Ibrahim Baylan var heller inte nådig i sina första kommentarer. "Att byta betygssystem vart fjärde år är inte seriöst," sa Baylan till TT.
Flera av skolans intressegrupper ställde sig också spontant på motståndarsidan. I ett pressmeddelande sa Sveriges Elevråds ordförande Olivia Gyllenhammar att "vi har precis vant oss vid att få betyg i åk sex och i princip inga elever vill ha betyg tidigare än så."
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén konstaterade för sin del att "betyg i år årskurs fyra hjälper inga elever."
En politisk strid om betyg borde enligt gammal politisk visdom vara mobiliserande och positiv för Alliansen. Väljarna brukar nämligen vara betydligt mer positiva till betyg än vad partierna är. Går betygsdebattens evighetsmaskin igång ungefär som den brukar så kan det vara så att Jan Björklund har skaffat sig trumf på hand.
För skolan är det mindre muntert. Förhoppningar om arbetsro och stabila förbättringar på vetenskaplig grund kommer återigen på skam.