I dag för 132 år sedan höll skräddaren August Palm ett sägenomspunnet tal på hotell Stockholm i Malmö. Talet brukar beskrivas som det första socialdemokratiska mötet på svensk mark. Enligt Palms manuskript var rubriken på föredraget "Vad vilja Socialdemokraterna?".
Vilket är en fråga som på inget sätt har mist sin aktualitet.
Även om Socialdemokraterna för stunden är i opposition så står frågor om vad S egentligen vill som spön i backen. De flitigaste frågeställarna finns naturligtvis i de politiska motståndarlägren. De tre senaste socialdemokratiska partiledarna har till exempel alla fått möta statsminister Fredrik Reinfeldts frågor ett otal gånger: "Vad vill du göra, med vem vill du göra det och hur ska du göra det?"
Även internt i partiet ställs det frågor av liknande art i parti och minut. Inget fel i det förstås. Ett politiskt parti förväntas ju vilja göra saker och ting. Den stora nackdelen med att vara i opposition är att man inte i praktisk handling kan visa vad man vill genom regeringskansliets maskineri. Det man vill hänger liksom fritt i luften. Regeringen kan utan större besvär och utan större krav på bevis skjuta ner förslagen genom att beskriva dem som utslag av orealistiskt önsketänkande som kommer att drabba Sverige och svenskarna i form av skattechocker och bidragsboomer.
Opposition kan också förleda politiker till att ibland vilja väl mycket. När inte verkligheten i form av regeringsinnehav sätter tydliga gränser så kan viljandet lätt fara iväg både högt och brett. Vilket inte minst drabbade den nuvarande partiledaren Stefan Löfvens företrädare.
Löfven har emellertid tagit ett fastare grepp om partiets viljespak. Andra partier som är mer tillvanda och komfortabla med tillvaron i opposition får numera oftast rycka ut då något av det offentliga samtalets alla mikrofoner behöver en förfasad, upprörd och djupt kritisk politiker som skäller och lovar om allt och alla.
Socialdemokraterna vill först och främst erövra regeringsmakten. Väl där vill man inrikta all politisk kraft för att ta sig an vårt samhälles två största utmaningar:
1. Trots att efterfrågan på arbetskraft är stor på flera sektorer av arbetsmarknaden så är arbetslösheten mycket hög.
2. Trots att vårt utbildningssystem är välfinansierat och välutbyggt så når ett stort antal elever inte skolans kunskapsmål.
Det finns självklart mycket annat under solen som en S-ledd regering kommer att behöva ta tag i. Inte minst krävs en kompetent beredskap för alla oväntade händelser som kommer att inträffa. Men huvudspåret är utlagt i tre tydliga viljebesked: Regeringsmakt. Arbete. Kunskap.
Det är klok politik. Den som gärna vill bilda regering bör eftersträva att uppträda som en regering. Så hänger det ihop.
Vilket självklart inte utesluter en och annan tuff och drastisk formulering. I jämförelse med villkoren för August Palm är det tämligen riskfritt att ta ut svängarna.
1886 dömdes Palm till tre månaders fängelse efter att i ett tal i Hudiksvall ha utslungat: "Vi hava en usel regering och dåliga representanter i riksdagen som ingenting begripa av arbetarnas och den betrycktes sak!"