Skatterna hamnar mycket långt ner på listan när opinionsinstituten mäter vilka frågor som medborgarna anser vara viktigast inför höstens val. Skatterna representerar ungefär 45 procent av den samlade ekonomin i samhället. Var och ens privatekonomi har flera beröringspunkter med uttaget av skatter. Dessutom finansierar skatterna en rad välfärdstjänster som de allra flesta utnyttjar nästan dagligen. Det borde således vara högintressant med skattepolitik inför valet.
Ur ett annat perspektiv är det låga intresset för skatter mer begripligt. Få av oss har mer än diffusa begrepp om hur skattesystemet fungerar. Beroende på hur vi lever våra liv så uppmärksammar vi säkert den ena eller andra skatten. Några har noterat skatteavdraget för RUT- och ROT-tjänster. Andra muttrar över att pensionsinkomster beskattas högre är arbetsinkomster. I andra hörn av tillvaron läggs det märke till bensinskatter och värnskatter. Men som sagt; väldigt få av oss ser helheten.
Att det är svårt att hänga med i skattesystemets vinklar och vrår underströks av 11 skatteexperter – inklusive två före detta finansministrar (S) – på DN Debatt i onsdags. Enligt experterna har det sedan den senaste stora skattereformen för 23 år sedan gjorts ”över 500 ändringar i skattesystemet som blivit ihåligt som en schweizerost.”
Experterna vill få till en ny skattereform med syftet att återskapa enkelhet och likformighet i systemet. Som det nu är finns oförklarliga och improduktiva skillnader mellan olika former av beskattning. Risken är stor att skatteplanering i stor skala återuppstår när det som nu går att vinna och förlora mycket pengar på valet av inkomstsorter, avdrag och skulder.
De 11 artikelförfattarna har enats bakom ett antal förslag som de anser bör diskuteras vidare i en bred skatteutredning.
De föreslår bland annat att en ”effektiv fastighetsbeskattning” ska införas.
Fastighetsskatten är allmänt populär i kretsen av skatteexperter. Fastighetsskatten avskaffades som bekant under den förra mandatperioden. Kravet på ett avskaffande drevs inte minst av Kristdemokraterna. Vid det tillfället var den allmänna inställningen mycket negativ mot fastighetsskatten. Villaägarnas riksförbund och andra lobbygrupper var effektiva i sin opinionsbildning. Det blev som ett dominospel; det ena efter det andra partiet föll det föga i omsorg om sina valkretsar.
För att något parti ska våga röra vid denna heta potatis krävs definitivt ett blocköverskridande samarbete.
Artikeln på DN Debatt avslutas med en uppmaning om att ”informera tydligare om skatterna”. En ökad insikt hos medborgarna om vad de betalar i skatt och om till vad skatterna används skulle ”bidra till ett ökat politiskt intresse för ett bra skattesystem”.
Så är det. Som väljare i ett högskatteland är vi sorgligt underinformerade om hur skattesystemet fungerar och inte fungerar.