Sverige har inte längre världens högsta skatter. Enligt Ekoredaktionen har vi under senare år passerats av ett antal länder. Privatpersoner och företag i Danmark, Frankrike och Belgien betalar numera mer i skatt än vad vi gör här i Sverige.
Det handlar inte direkt om att Sverige har rutschat ner i lågskatteligan. När skatterna var som högst utgjorde de ungefär hälften av bruttonationalprodukten - BNP. Skatter utgör fortfarande ungefär 45 procent av den svenska ekonomin.
Ekot intervjuade Magdalena Andersson (S) och Anna Kinberg Batra (M). Ingen av dem ville sätta siffror på hur hög respektive låg skatten bör vara i den bästa av världar. Magdalena Andersson betonade att hög skatt inte är något självändamål; det viktigaste för S är att pengarna räcker till skola och sjukvård av hög kvalitet, sa Andersson till Ekot.
Låg skatt är på motsvarande sätt inte något självändamål för Moderaterna, sa Kinberg Batra. Hon tryckte på att Sverige ska vara konkurrenskraftigt. Det viktigaste för M är att det ska vara lönsamt att arbeta och driva företag i Sverige, sa Anna Kinberg Batra till Ekot.
De två korta intervjusvaren från S skuggfinansminister och från den moderata ordföranden i riksdagens finansutskott visar vad skattepolitik handlar om. Dels varifrån den kommer - från arbete och företagande - och dels till vad den ska användas - välfärdstjänster som till exempel skola och sjukvård.
Det är balansen som är det viktiga. Beskattas arbete och företagande för högt så söker sig stora mängder dynamik och kreativitet bort från de beskattade sektorerna. Beskattas arbete och företagande för lågt så räcker inte pengarna till välfärden; alltfler får använda sina lågt beskattade inkomster för inköp av välfärdstjänster.
Alliansregeringens genomförda sänkningar av inkomst- och bolagsskatterna har inte fört den offentligt finansierade välfärden till ruinens brant. Genom att Sverige växer i invånarantal och därför att allt fler arbetar så ökar inrullningen av skattepengar till det allmänna. Denna utveckling bekräftas - kan man väl säga - av Socialdemokraterna som inte planerar några stora skattehöjningar vid en eventuell valseger i höst.
Att beskattningen av arbete och företagande har sjunkit något under senare år är således positivt. Fler människor har mer egna pengar att styra över. Vilket bland annat ger förutsättningar för den privata och jobbintensiva tjänstesektorn att växa.
Det finns kort sagt inga reella skäl till politiska bråk om skattenivåerna som sådana. Däremot börjar det bli hög tid för en rejäl översyn av skattesystemets helhet. Sedan den senaste stora skatteuppgörelsen över blockgränserna genomfördes har det rörts om ordentligt i skattegrytan. Värnskatten, Rut- och Rot-avdrag, "pensionärsskatten", jobbskatteavdrag, bolagsskatten, sänkta arbetsgivaravgifter i vissa nischer, ränteavdrag och en mängd andra justeringar och förändringar har införts.
Arbetslinjen, företagandet och välfärden skulle säkert må bra av en gedigen och bred skatteutredning.