Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Ingenjörer som gör stor skillnad

Den främsta framgångsfaktorn är inte den militära anknytningen. Det är mixen av toppingenjörer och en ingenjörsintresserad stat som gör skillnad.

Ett Jas-plan på väg ut i världen från Norrköpings hamn. Snart ska fler plan skeppas ut.

Ett Jas-plan på väg ut i världen från Norrköpings hamn. Snart ska fler plan skeppas ut.

Foto: Hans Johnsson

FOLKBLADET LEDARE2013-12-21 07:05

Beskedet om att Brasilien köper 36 stycken Jas Gripen flygplan av Saab är i lika delar en hyllning till svensk ingenjörskonst och till en vågad stat. 1982 vågade riksdagen beställa en uppfinning av ett flygplan som då inte fanns. Industrigruppen runt Jas levde upp till de höga kraven och levererade Jas 39 Gripen.

Exportframgången i all ära. De stora vinsterna har uppkommit genom det teknikmoln som skapades genom det ingenjörsdrivna flygplansprojektet.

Professor Gunnar Eliasson lanserade 2010 begreppet Teknikmoln i sin bok "Synliga kostnader - Osynliga vinster." (SNS Förlag)

Gunnar Eliassons poäng är att bygget av Jas skapade ett moln av teknik som en mängd företag i och utanför Jas-gruppen lyckades kommersialisera till ett värde av lågt räknat 350 miljarder kronor. Detta är de "osynliga vinster" som Eliassons bok lyfter fram i ljuset.

Gunnar Eliassons bok är proppfull med exempel på teknik som skapats i uppfinnandet av Jas och som sedan spillt över till andra branscher och samhällsområden.

Jas-planets extrema säkerhetskrav har gett svenska bilföretag förutsättningar att bli världsledande i tillverkningen av säkra personbilar. Den militära teknologin har lagt grunden för ett kluster av teknisk kompetens för civil säkerhet i Linköping. Kollisionsvarningssystem för flygplan, båtar och bilar och avancerad bildbehandling för medicinska behandlingar är exempel på uppfinningar som har sin grund i Gripen projektet.

Ericssons framgång inom mobiltelefoni är en solskenshistoria, skriver Eliasson i sin bok. Flera av solstrålarna som gett Ericsson energi har spillt över från militär radio- och datateknologi i Jas-projektet.

Satsningar på militär teknologi är kontroversiella. Jas Gripen är inget undantag. Beskedet om försäljningen av flygplan till Brasilien fick till exempel Miljöpartiets försvarspolitiske talesperson Peter Rådberg att sända ut ett pressmeddelande med budskapet att det är "tvivelaktigt att satsa på krigsplan ihop med ett land där var femte lever under fattigdomsstrecket. Dessutom riskerar det att skapa få jobb till en väldigt hög kostnad".

Miljöpartiet är årsbarn med riksdagens beställning av Jas. Flygplan i allmänhet och krigsflygplan i synnerhet är inte några direkt bärande element i den gröna ideologin. Ingenjörskonst och innovativa statliga beställningar är emellertid inte begränsade till den militära sektorn. Lönsamma teknologimoln skapas inte bara genom militära beställningar.

Den tidigare chefen på Ericsson Sven-Christer Nilsson påminde i ett föredrag i april 2010 om dåvarande finansminister Gunnar Strängs betydelse för dataindustrins tillväxt. 1956 beställde Sträng elektronisk databehandling av de nya och stora socialförsäkringarna. "Den beställningen satte sprutt på svensk datateknologi", sa Sven-Christer Nilsson.

Den främsta framgångsfaktorn är således inte den militära anknytningen. Det är mixen av toppingenjörer och en ingenjörsintresserad stat som gör skillnad.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om