Det pågår en spirande och allt mer intressant vetenskaplig skoldebatt i Sverige. Forskare vänder på stenar, söker efter samband och orsaker och diskuterar lämpliga åtgärder för att förbättra kunskapsresultaten. Som lekman kan det ibland vara svårt att hänga med i svängarna. Forskare av mer ädel karaktär har nämligen den goda vanan att aldrig uttrycka sig tvärsäkert om något annat än sådant som faktiskt och otvetydigt går att belägga.
I politrukvärlden gäller snarare det omvända förhållandet. Hänvisningar till "forskningen" används skamlöst när tvärsäkra uppfattningar ska säljas in. På Aftonbladets ledarsida har skribenterna till exempel bestämt sig för att det fria skolvalet är de svenska skolproblemens grundbult.
Under rubriken "Fria skolvalet skadar Sverige" skrev Anders Lindberg på nyåret att "forskningen visar att en blandad och sammanhållen skola ger bättre resultat medan sortering, ökad konkurrens och det fria skolvalet leder till att det blir sämre för alla."
I början av december förra året slog hans kollega Daniel Swedin fast att "snart sagt alla skolforskare pekar på att de sjunkande resultaten delvis är en effekt av att skillnaderna mellan svenska skolor ökar."
Skolvalet och spridningen mellan olika skolors kunskapsresultat är förvisso en del av den vetenskapliga diskussionen om skolproblemen. Men därifrån är steget mycket långt till att slå fast orsak och verkan på det sätt som Aftonbladets ledarsida gör i sin iver att skälla på regeringen och på den socialdemokratiska partiledningen.
På webbplatsen Ekonomistas pågår en av flera vetenskapliga diskussioner om skolan. Johan Vlachos är docent i nationalekonomi, forskare i utbildningsfrågor och drivande i Ekonomistas utbildningsdebatt. Vlachos konstaterar bland annat att "den empiriska grunden för att ökad spridning mellan skolorna skulle vara orsaken till de fallande genomsnittsresultaten är skakig.(--) Om så vore fallet borde rimligen resultaten försämrats mest i storstäderna; det är trots allt där skolvalet är en realitet och det är i storstadsregionerna som spridningen mellan skolorna ökat. Under 2000-talet har resultaten (emellertid) försämrats överallt och om något så har de fallit mest på landsbygden."
Johan Vlachos problematiserar och prövar olika argument och kunskapskällor i en öppen dialog med andra forskare och kunskapsrika personer. En sak är glasklar. Det finns inget vetenskapligt underlag för att hävda att "forskningen" är överens om skolvalets betydelse för kunskapsutvecklingen.
Möjligheten att välja skola är sammansatt och problematisk. På individnivå skapar skolvalet möjlighet för utbildningsintresserade barn från ekonomiskt svaga familjer att lämna svagpresterande skolor i utanförskapsområden. Det är en stor framgång. På samhällsnivå tycks däremot skolvalet vara helt otillräckligt för att skapa drivkrafter för förbättringar av de sämsta skolorna. Här behövs antagligen rejäla statliga kvalitetsinsatser. Forskning pågår.