Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Borg byter fot i skattefrågan

Finansminister Anders Borg sällar sig till skaran som anser att skatterna ska höjas.

Finansminister Anders Borg sällar sig till skaran som anser att skatterna ska höjas.

Foto: Robert Svensson

FOLKBLADET LEDARE2014-02-17 07:45

Vi kan se fram mot en spännande politisk vår. Partierna i regering och opposition söker bästa möjliga slagläge inför det sannolikt dramatiska riksdagsvalet i höst. I centrum står - liksom nästan alltid - frågor om arbete/arbetslöshet och om vilka partier/block som kan säkra välfärden genom att föra den mest ansvarsfulla ekonomiska politiken. Skattehöjningar är på var politikers läppar.

Förra veckan avslutades i ett högt skattepolitiskt utspelstempo. Först ut var LO-ekonomerna med en smärre bombmatta av skattehöjarförslag. (DN Debatt 14/2) LO hävdade bland annat att en del gamla skatter - arvsskatt och möjligen även fastighetsskatt - ska återinföras.

Pettersson och Hållö konstaterade att "Klyftorna har vuxit sedan 1980-talet. Trots denna utveckling har politiken fattat många beslut som försämrat skattesystemets omfördelande kraft."

I lördags (15/2) intervjuades finansminister Anders Borg (M) av Ekots Monica Saarinen. Under 32 intressanta radiominuter berättade Borg om "kraftiga" insatser på skatte- och utgiftssidan i den kommande vårpropositionen. Finansministern mer än antydde att kommande reformer ska finansieras "krona för krona" med skattehöjningar och utgiftsbegränsningar.

Borgs argument för omläggningen var att tillväxten i ekonomin ökat och att behovet av stimulanser i form av skattesänkningar och subventioner därför minskar. Enligt Borg finns det nu anledning att börja spara för att kunna nå överskottsmålet senast 2018 och för att kunna finansiera reformer framförallt på utbildningsområdet "krona för krona".

I går återkom Anders Borg i ämnet. Tillsammans med partikamraten och statsministern Fredrik Reinfeldt slog Borg fast att det inte blir några skattesänkningar under de kommande två åren. (DN Debatt 16/2) Staten ska nu istället bygga upp "skyddsvallar" för att kunna stå stark när "nästa kris kommer" och för att skapa utrymme för att "fortsätta utbilda arbetskraften (--) och för att lärare och rektorer ska kunna göra ett ännu bättre jobb."

Under hösten 2013 gick Socialdemokraterna vid upprepade tillfällen till attack mot regeringens "ansvarslösa" och underskottsalstrande ekonomiska politik. I de mätningar som görs har regeringen fortfarande ett rejält övertag när medborgarna uttalar sitt förtroende för vilken sida - M eller S - som sköter ekonomin bäst. Ska Alliansen ha någon som helst chans att sitta kvar vid makten efter valet så vill det till att behålla förtroendeförsteget i den ekonomiska politiken. Detta spelar självklart in när Borg och Reinfeldt lägger om politiken på det sätt som de gör.

Hur kommer Socialdemokraterna att agera i det nya läget? (S)kuggfinansminister Magdalena Andersson har i helgen dels markerat avstånd till LO:s skattebombmatta, dels konstaterat att oavsett vad M säger så sänker de alltid skatterna för de som har det bäst.

När S runt första maj presenterar sin ekonomiska vårmotion så får vi svaren som troligen blir avgörande för valutgången.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om