Vänsterpartiet, bland andra Ulla Andersson och Norrköpings kommunalråd Mona Olsson, hävdar i Folkbladet (29/1) att "sjuka kvinnor straffas" av regeringens politik.
Sjukfrånvaro försämrar det sociala livet, medför risker för nya sjukdomar och minskar ekonomiska marginaler. Och det drabbar i synnerhet kvinnor. Att som Vänsterpartiet, propagera för ökad sjukfrånvaro, är därför oförenligt med höga jämställdhetsambitioner. Sjukfrånvaro är ett hinder för jämställdhet.
Replik
Kvinnor har länge haft en högre sjukfrånvaro än män. Skillnaderna har dock minskat. Sedan 2006 är 122 000 färre kvinnor i sjukersättning (tidigare förtidspension) jämfört med 77 000 färre män. Likaså är 25 000 kvinnor färre långtidssjukskrivna (över 1 år) jämfört 14 000 färre män. De totala skillnaderna i sjukfrånvaro leder till en förbättrad ekonomisk jämställdhet.
Mycket riktigt har också kvinnors inkomster ökat snabbare än männens sedan 2007. Det framgår i de senaste inkomst- och skatteuppgifterna, från inkomståret 2012. Inkomsterna har ökat med 4,6 procent för kvinnor jämfört med 3,3 procent för män.
Vi ser nu att de så kallade korta sjukskrivningarna (under 6 månader) ökar från de historiskt låga nivåerna. Det är allvarligt och det pågår ett analysarbete för att öka kunskapen om hur ökningen ska motverkas.
De största hindren mot förbättrad jämställdhet är dels att den ekonomiska tillväxten mattas av, och dels att sjukskrivningarna ökar. Vänsterpartiets politik verkar i fel riktning i båda fallen.
Vänsterns stora skattehöjningar skulle slå mot den ekonomiska återhämtningen, försvåra för att fler jobb skapas och sätta käpparna i hjulet för högre skatteintäkter. Deras politik går ut på att fler ska vara sjukskrivna under en längre tid och med högre ersättningar. Det skulle öka sjukfrånvaron, vilket drabbar kvinnor i högre utsträckning än män.
Sverige är en internationell förebild i vårt jämställdhetsarbete. Det bygger på att en majoritet av svenska kvinnor arbetar. Det är därför centralt att vi gör allt för att sjukfrånvaron inte tillåts öka – det skulle vara ett hinder för en fortsatt utveckling mot ett mer jämställt samhälle.