Det är framför allt småskolorna på landsbygden som hamnar i blåsväder när antalet elever sjunker. Men enligt en rapport som kommunen låtit ta fram gäller detsamma för i alla fall en skola i tätorten. Och för att få bort oron och allt extrajobb som ett nedläggningshot innebär, samt ta fasta på andra parametrar som betyg, restid för elever och språkundervisning, vill den politiska majoriteten nu i stället fokusera på kostnaden per elev i stället för antalet elever.
- Man har kommit fram till att man inte kan sätta en gräns, säg 35 elever, för att en skola ska existera. Varje skola har sina unika egenskaper, förklarar utbildningsråd Ulrika Jeansson (S) och fortsätter:
Håller inte med
- Säg att en skola bara har elever i årskurs fyra och sex. Det innebär mindre kostnader än om man behöver lärare i varje årskull. Och då behöver det ju inte spela någon roll hur många elever det faktiskt är.
Enligt ett beslut i kommunstyrelsen i måndags ska nu mer exakta uppgifter om kostnad per elev tas fram. Om kostnaden per elev diffar mer än 25 procent från genomsnittskostnaden i kommunen, är det dags att kolla upp verksamhetens vara eller icke.
Den politiska oppositionen håller dock inte med helt och hållet i "kostnad-per-elev-tänket", utan vill hellre fortsätta diskutera frågan om hur man ska se på kommunens skolor.
- Det finns andra faktorer som påverkar, som till exempel etablerandet av förskolor och att landsbygdsskolorna ofta är bygdens knutpunkt, säger Inge Jacobsson (M).
Hyran för skollokalerna kommer inte att räknas in i kostnaden per elev.