Vegetarisk skolmat - mer än bara grönsaker
FINSPÅNGI ugnen står en korvkaka som ser precis ut som en korvkaka. Men den jämnt välgräddade ytan kommer inte från kött. Det är en vegetarisk lunchrätt som puttrar i ugnen på Grosvadskolans kök.- Det är roligt att laga vegetariskt, säger kokerska Marie Lagergren.
Kokerska Marie Lagergren har lagat rätten med korngryn och sirap. FOTO: NICLAS SANDBERG
Foto:
Grosvadsköket levererar mat till bland annat Metallen, där Bergska skolans elever äter.
<b>Ägg och mjölk</b>
- Vi erbjuder inte vegan-mat, säger Anne-Marie Källbom, kökschef på Grosvad. Den mat vi lagar är lakto-ovo-vegetarisk. Den innehåller alltså ägg och mjölk. En del av vegetarianerna äter också fisk.
När politikerna bestämde att vegetarisk mat skulle finnas i Finspång, fick köken en timmes utökad tjänstgöringsgrad. På Grosvad är det de fyra kokerskorna som turas om att laga den vegetariska maten. Och ingen av dem ser det som ett extra besvär.
- Jag tycker att det är kul, säger Birgitta Sund. Jag började som dietkokerska en gång så jag är van att laga specialkost.
Hon berättar att köken får vegetariska matsedlar från kostenheten på kommunen, precis som man får matsedlar för den "vanliga " maten.
Den vegetariska korvkakan har Marie Lagergren lagat. Hon avslöjar att den är gjord på korngryn och lök bland annat, och så är den smaksatt med sirap, precis som den traditionella rätten.
- Det är roligt att laga vegetariskt, säger Marie. Man upptäcker hur väldigt mycket det faktiskt finns att laga. Mycket är väldigt gott. Ibland lagar jag rätterna hemma också, men det är mest jag som äter av dem.
<b>Ny ugn</b>
Anne-Marie Källbom berättar att köket fick en del ny utrustning när man började med vegetarisk mat.
- Det var framför allt en ny ugn vi behövde, och så fick vi en del små kantiner för leverans.
Anne-Marie Källbom tror att den vegetariska maten har kommit till skolan för att stanna.
- Det går ju en del trender i mat, så antalet vegetarianer kommer nog att variera.
Hon påpekar att den vegetariska maten är så mycket mer än grönsaker.
- Vi använder bönor och linser till exempel, som är näringsrika. Men man måste komma ihåg att skollunchen inte ger hela dagsbehovet. 30 procent av näringsbehovet kommer från skolmaten, sedan måste man ta ansvar för att få i sig resten hemma.
Så jobbar vi med nyheter