Var femte elev utan slutbetyg
Allt fler elever lämnar gymnasieskolan med grundläggande behörighet. Samtidigt hoppar många av gymnasiet. I Finspång saknar drygt var femte elev slutbetyg.
Foto: Andreas Skogh
Att drygt var femte elev saknar slutbetyg i Finspång, är något bättre jämfört med riket.- I riket visar siffran 23,7 procent. Så det är något bättre i Finspång, säger Madeleine Nyman, undervisningsråd på Skolverket.Bergska skolans rektor Gösta Johansson är medveten om att elever saknar slutbetyg och tycker att siffran i Finspång, trots jämförelsen med riket, är för hög.- Det är för många. Men vi är på bättringsvägen. Vi försöker sätta mer tid till elever, undervisa mer och sätta in specialpedagoger där det behövs, säger han.Individuell väg svår
När det gäller avsaknad av grundläggande behörighet placerar sig Finspångs gymnasieelever i mitten i länet.Bland tjejerna saknar 26,8 procent grundläggande behörighet i årskurs tre. Killarnas siffra visar 33,2 procent. Siffror som i stort sett följer rikets.- Ungefär var tredje elev i riket saknar grundläggande behörighet. Det vi har sett när vi har tittat på flera årskullar är att det blivit bättre. Men vi tycker att det är alarmerande att det är så många. Det har dock blivit bättre samtidigt som allt fler, 99 procent, börjar på gymnasiet, säger Madeleine Nyman.För många
Gösta Johansson anser att så många som var tredje elev elev saknar denna behörighet, är för många.- Som rektor kan jag aldrig acceptera att var tredje saknar grundläggande behörighet. Vi jobbar för att få fler behöriga, säger han.Bland de som börjar på gymnasieskolans IV-program (individuella program) saknar mellan 80 och 90 procent av eleverna i Finspång grundläggande behörighet i årskurs tre. - Det här är de elever som startat på IV-programmet. Och vi har följt de eleverna i flera års tid och om de har gått över till ett annat program och klarat det så har vi statistik på det. Så de här siffrorna är inte bra, säger Madeleine Nyman.Ändrad behörighet
Positivt i undersökningen är att andelen elever med grundläggande behörighet när de lämnar gymnasieskolan ökat de senaste sju åren. Och det är inom de yrkesförberedande utbildningarna man hittar den största: från 56 till 67 procent. - En av orsakerna är att man ändrade behörighetsreglerna 1998. Innan dess kunde man komma in på yrkesförberedande programmen på gymnasiet utan att ha godkänt i kärnämnena matte, svenska och engelska. Men från och med 1998 måste man vara godkänd i dessa ämnen, så de sämsta eleverna hittar man inte där längre, säger Madeleine Nyman.Fotnot:
Saknar slutbetyg: Eleven har inte erhållit något slutbetyg från gymnasieskolan.Ej grundläggande behörighet: Eleven har ett slutbetyg men flera kursbetyg saknas eller har betyget IG (icke godkänt). För att nå grundläggande behörighet ska eleven ha minst 90 procent av ett fullständigt program/utbildning.
Andelen elever som saknar grundläggande behörighet i procent. Tjejer KillarFinspång 26,8 33,2Norrköping: 31,7 40,6Söderköping: 32,0 41,1Linköping: 29,2 39,3Ydre: 12,4 (bäst) 18,6 (bäst)Vadstena: 33,0 (sämst) 45,5 (sämst)Länet: 28,9 39,2RIKET: 29,1 34,1Uppgifterna avser sju årskullar (personer födda 1980-1986) och som avslutat svensk grundskola. Om personen varit normalårig (skolstart vid sju års ålder, nio studieår i grundskolan och tre år i gymnasieskolan) har avslut i gymnasieskolan skett mellan åren 1999-2005.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!