Mitt ute i skogen, några kilometer utanför Finspång, är Östergötlands längsta grotta, Torekulla kyrka, belägen. Ett stort berg, sönderfrasat av isens kraft som drog förbi här för 10 000 år sedan.
En obeskrivlig, oförståelig kraft, som åt med sig berg och skapade långa grottsystem såväl ovan som under jord. Torekulla kyrka har med sin stora sal, som mäter hela tio gånger femton meter, länets största grottsal.
Vidare via predikstol
Mitt i det enorma utrymmet står predikstolen, från vars ovanhölje man kan ta sig upp till nästa nivå i grottan.
- Där kommer man upp till nästa skikt. Det finns flera skikt att klättra i, förklarar Madeleine Eriksson från Östgöta Grottklubb som visar runt i grottan.
Inne i salen luktar det fuktigt, gammalt. Det droppar vatten från taket och vatten rinner längs med väggarna. Vita vackra fält har bildats.
- Det kallas kalcitutfällning och bildas när vattnet rinner på väggen. Det blir någon slags reaktion mellan berg och vatten, säger Madeleine Eriksson.
Ålandet är grejen
Hon har länge fascinerats av grottor och kallar det "ett spännande äventyr under jord".
- Det är så häftigt att man kan hitta ett hål i marken och sedan blir det ett stort rum därunder. Nyfikenheten tar överhanden, förklarar hon.
Att åla omkring och hitta nya, smala passager, ger kickar.
- Det är kul när det är trånga gångar. Här i Torekulla kyrka tycker man att man kryper och kryper men så kommer man ändå upp samma ställe, säger Madeleine.
- Det är nog ålandet som är lite av grejen, inflikar hennes sambo Jerker Wedenberg.
- Hela berget är en labyrint! fortsätter Madeleine.
Runt om i Finspång finns ett 30-tal grottor varav Torekulla kyrka är den största. Intresset för grottor går upp och ner, och Madeleine Eriksson kan se en liten uppgång de senaste åren. Hon ställer gärna upp och guidar grupper eller enskilda som vill uppleva grottmystiken.
- Det är lite synd att folk inte verkar tycka att det är en sevärdhet. Men släpp ner ett gäng sju-nioåringar här och de kommer att ha skitkul! Det finns mycket att upptäcka, säger hon.
Förutom att åla omkring i gångar eller beundra den stora salen finns andra att titta på här: nämligen spindlar.
- Grottspindlar! utbrister Madeleine och lyser med pannlampan bredvid mig.
Fladdermöss
Där hänger en stor spindel med gulsvart kropp i sitt nät och över den finns en vit boll: Kokongen. Det går kalla ilningar genom kroppen och då passar Madeleine på att spä på det hela lite:
- Men den här är liten. Det finns betydligt större längre ner. I den här grottan kommer man ungefär åtta meter ner under jord och där trivs de riktigt stora spindlarna!
För fladdermusfantaster finns möjlighet att beskåda dessa djur här också.
- Men tänk på att deras ögon förstörs av ljus så lys inte på dem, säger Madeleine Eriksson.