Per-Olov Strandberg (M) diskuterar budgeten med Kristin Andersson (KD) och Inge Jacobsson (M) i december 2022.
Det blev debatt på kommunfullmäktige före midsommar om kommunens ekonomiska situation innan ärendet om ekonomisk redovisning – tertial 1 2023 – godkändes. Moderaterna belyste allvaret och skruvade upp tonläget.
– Vi pratar om ett mycket svårt ekonomiskt läge. Fram till år 2030 ska uppskattningsvis 250 miljoner kronor hämtas hem, inledde Per-Olov Strandberg (M).
Rapporten visar ett negativt resultat på 39 miljoner kronor för årets fyra första månader. När maj summerades hade underskottet ökat med ytterligare nio miljoner – till 48 miljoner kronor – delvis på grund av uppräkningen av pensioner och ökade löneskatter.
– Den styrande majoriteten (S, C och L) agerar för passivt. Vi har påtalat det tre gånger under våren och skrivit brev till kommunstyrelsens ordförande (Mats Annerfeldt, S) om hur allvarligt läget är och att åtgärder omedelbart måste till. Svaret vi har fått är att man ville invänta resultatet från det första tertialet. Tyvärr har läget blivit värre, säger Per-Olov Strandberg veckan efter KF.
Han hävdar att tiden går utan att något händer.
– Tre punkter är riktigt allvarliga. 250 färre skolbarn i Finspång fram till 2030 ger lägre inkomster medan ökningen till omsorgen av äldre med större vårdbehov ökar kostnaderna. Den tredje och sista frågan gäller kommunens investeringar. Vi pratar om det absolut nödvändigaste. Jag blir matt när jag tänker på att man satsat 48 miljoner kronor för båda etapperna av Bergslagstorget.
Finspångs kommun går en mycket tung ekonomisk framtid till mötes om inte underskottet kan vändas inom några år.
Enligt Per-Olov Strandberg behöver ansvariga snarast komma tillrätta med kostsamma LSS-placeringar i andra kommuner.
– Vi pratar om två miljoner kronor per barn och ungdom för skola och boende under ett år. Det måste till en rejäl utredning vilka som kan tas hem till Finspång, eller ska vara kvar på annan ort då det blir dyrt med egen verksamhet för dem här, säger han.
Oppositionspartierna M och KD ville tidigt i budgetdiskussionen undanta yrkesgrupperna inom vård och skola från besparingarna. Per-Olov Strandberg anser att det finns stora pengar att spara på att lägga ut transportsidan – exempelvis färdtjänst och skolskjuts – och lokalvård på entreprenad. Finspång har även en stor tjänstemannasida. Sammanlagt ser han att mellan 80 och 100 tjänster kan tas bort i kommunen.
– Då ingår också en rejäl inventering av räddningstjänsten. Den är dyr nationellt sett. För Finspång är det billigare att gå med i RTÖG (Räddningstjänsten Östra Götaland) men man fortsätter köra i egen regi.
Ambitionen att Finspång framöver ska växa invånarmässigt kommer också på kant.
– Ökningen är marginell. Vi pratar om plus 2,5 miljoner kronor på sex-sju år kopplat till målet om 30 000 kommuninvånare 2035.
Så Finspång lockar inte?
– Nej, det verkar så. Många som jobbar på industrierna väljer att pendla in.
Mats Annerfeldt (S), kommunstyrelsens ordförande, förklarar att ekonomin är en utmaning som Finspång delar med övriga Sverige.
– De flesta kommuner sparar. Norrköping och Linköping har gett sig på skolorna med olika strategier. Finspång tittar på alla sektorer.
Han vill ha kvar räddningstjänsten i kommunal regi.
– Att den kostar mer än medelkommunen beror bland annat på förutsättningarna med avtal och krav från industrierna med hantering av gasol och kemikalier.
Han köper inte Moderaternas idé att sälja ut kommunala verksamheter.
– Jag tror stenhårt på att ha kvar rådigheten, särskilt när kraven utifrån kris och beredskap ökar på oss kommuner. Kommunen kan också leda och styra smart så att det blir kostnadseffektivt. Det kräver ingen upphandling. Att vi då samtidigt lättare kan erbjuda introduktionsjobb i egna verksamheter är investeringar för både samhället och människan.
Oroas du över ekonomin?
– Ja, oron finns. Jag hade önskat att staten gick in och mildrade smällen med pensionerna.
Hjälper sparåtgärderna?
– Indikationerna visar att de biter. Ingen verksamhet går obemärkt förbi. Alla drabbas på ett eller annat sätt. Vi tittar hur vi kan effektivisera den centrala administrationen för att slippa spara på vård, skola och omsorg.
Det är på Skogsbrantsvägen, bredvid Sundsvägen på Nyhemsområdet, som det nya LSS-boendet ligger.
Nya boendet på Skogsbrantsvägen ska avlasta LSS-verksamheten. Angående Bergslagstorget uppger Mats Annerfeldt att investeringsbesluten fattades för flera år sedan då ekonomin var bättre.
– Till och med enkla lösningar i offentliga miljöer kostar stora pengar. Ett attraktivt centrum är viktigt för handel och företagande.