Egentligen kunde Lydia Wastesson och Robin Tell enkelt blunda, se framÄt och lÀgga högstadieÄren bakom sig.
Det skulle vara lÀtt. Knappast nÄgon skulle klandra dem, nu nÀr de gÄr pÄ gymnasiet.
IstÀllet skrev Lydia en insÀndare.
Budskapet var enkelt.
"Skolan ska stÀrka eleverna, inte bryta ned dem. Bygg en gemensam högstadieskolan Ät ungdomarna i FinspÄng".
PÄ onsdag 27 januari vÀcks frÄgan som ett medborgarförslag pÄ kommunfullmÀktige.
De bÄda eleverna anser att det som sitter i vÀggarna pÄ högstadiet i FinspÄng behöver brytas.
â Det gĂ„r egentligen inte sĂ€ga en sak. Det hĂ€nger ihop allting. Det saknas pengar och kommunen tvingas spara in. LĂ€rare vill inte jobba kvar och det förstĂ„r jag. Det Ă€r trĂ„ngt, skolan Ă€r inte byggd för att ha det antalet elever den har. LĂ„nga korridorer, instĂ€ngt, inga fönster. Vi gĂ„r bĂ„da pĂ„ Bildningen nu, det var ett uppvaknande. "Oj, Ă€r det sĂ„ hĂ€r en skola ska se ut". Det var plötsligt roligt att gĂ„ till skolan bara för att det var trivsamt, berĂ€ttar Lydia.
Vi trÀffar henne och Robin Tell utanför Grosvadskolan, dÀr de sjÀlva gÄtt. Engagemanget lyser igenom nÀr de berÀttar om högstadieÄren de nu har bakom sig.
â Jag minns hur vi pratade och klagade om det sjĂ€lva, i alla Ă„r. Jag har fortfarande kompisar som gĂ„r hĂ€r. Det Ă€r precis likadant för dem. Det jag tycker Ă€r konstigt Ă€r att ingen reagerat pĂ„ det förut. FörĂ€ldrar, lĂ€rare? Det Ă€r dags att göra nĂ„gonting, förklarar Lydia utanför den graffitismyckade skollĂ€ngan.
â Det var rörigt bland eleverna nĂ€r jag gick i skolan. De som inte skötte sig fick hĂ„lla pĂ„ som de ville i flera Ă„r, berĂ€ttar Robin Tell som upplevde att inte nĂ„gon tog tag i problemen eller brydde sig.
Skolresultat bekrÀftar den bild de tidigare högstadieeleverna mÄlar upp pÄ skolgÄrden.
Efter nian klarar fler Àn riksgenomsnittet grundskolan med godkÀnda betyg i FinspÄng. Men för de flesta innebÀr högstadiet en tid av sÀnkta studieprestationer. FÀrre Àn riksgenomsnittet sticker ut positivt med höga betyg. NÀr det gÀller höga meritvÀrden sjönk FinspÄngs niondeklassare 103 placeringar till plats 218 av 290 kommuner i LÀrarförbundets "BÀsta skolkommun 2020".
Tillsammans Àr Nyhemskolan, klass (F till 6) och Grosvadsskolans högstadie med i projektet "Samverkan för bÀsta skola". Projektet Àr halvvÀgs igenom de tre Är som ska förÀndra verksamheten positivt.
â Det kĂ€nns som samma mönster. Hitta problem, förĂ€ndra lite hĂ€r, lite dĂ€r. Men det blir ingen riktig förĂ€ndring. Det Ă€r en nystart som behövs. Jag skrev att man borde bygga en ny skola. Jag har pratat med flera som gĂ„r pĂ„ Nyhemsskolan och de sĂ€ger samma sak Ă€ven om de verkar ha haft en bĂ€ttre sammanhĂ„llning dĂ€r. Vi hade ingen, sĂ€ger Lydia.
Robin Tell berÀttar om sina tre Är med lektioner i spanska dÀr de hade sex, sju vikarier. En av dessa lÀrare var utbildad.
â Det ska finns hjĂ€lp till de som behöver. Det ska vara en bĂ€ttre miljö, man ska vilja gĂ„ dĂ€r. Men det ska ocksĂ„ finnas en viss auktoritet. Det fĂ„r inte bli för rörigt.
Hur skulle ett nytt högstadium i FinspÄng kunna se ut?
â Jag tycker bĂ„de elever och lĂ€rare förtjĂ€nar en plats som Bildningen. Samla allt pĂ„ ett stĂ€lle. PĂ„ Grosvad finns det varken grupprum eller enskilda platser för elever som har behov av extra stöd. Vi ska inte hĂ€nga ut Grosvadsskolan men det Ă€r allvarligt. Det hĂ„ller inte lĂ€ngre, sĂ€ger Robin Tell.