De svåra sjukdomarna har förföljt Finspångsbon Maria Wiklund genom åren. När hon var i 20-årsåldern var hon inblandad i en trafikolycka utanför Karlsborg.
– Jag fick punktering och körde in i en bergvägg. Jag och min ettåriga dotter hade änglavakt som klarade oss, men jag fick nervskador på vänstra delen av kroppen och knäskålen började hoppa ur led ibland, berättar Maria Wiklund.
Nervsmärtorna tilltog under åren samtidigt som Maria pluggade och jobbade mycket.
– Jag tog slut och kände att jag inte kunde röra foten. Läkare konstaterade smärtsyndrom som gett atrofi, när muskler och senor börjar tillbakabilda sig, och trodde att jag skulle behöva amputera foten, men det blev som tur var aldrig så.
Efter en tid uppstod nya problem.
– Jag pluggade på universitet och har alltid haft höga betyg, men sedan förstod jag inte vad jag läste. Jag hade fått förändringar i hjärnan på grund av stress, det fastställdes att jag hade hjärntrötthet, säger Maria Wiklund.
Med hjälp av arbetsträning och fysisk träning började hon den långsamma vandringen mot att må bättre.
– Jag fick träna upp musklerna i tiominuterspass, tre gånger i veckan, säger hon.
2006 fick hon papper på att hon inte skulle arbeta mer.
Men Maria tänkte göra allt för att motbevisa läkarexpertisen.
– Jag tränade mycket styrketräning och kondition. Elva år efter att läkarna sagt att jag inte skulle kunna springa, då sprang jag. Jag har haft smärtor i 20 års tid, men det omöjliga tar bara längre tid, betonar hon.
2012 läste hon till hälsovägledare, vilket innefattade hennes dröm om att bli massör.
– Men jag började ramla igen och svarade inte lika bra på träning. Det visade sig att jag hade en tumör i livmodern.
Hösten 2013 opererade hon bort tumören som vägde ett och ett halvt kilo. Under operationen tillstötte komplikationer som innebar att jag fick njurstomi och behövde ytterligare operationer.
– Jag mådde dåligt, hade dagliga njurstensanfall, var sängliggande under en längre tid, men en läkare sa att de inte ofta haft en patient som skrattat så mycket, säger Maria Wiklund.
Arbetsnarkomanen hade fått en annan syn på livet.
– Att jobba mycket blev inte lika viktigt. Jag lyssnade på mitt hjärta och kom fram till att jag skulle bli medicinsk massageterapeut.
Det är en terapi som använder kunskaper i anatomi, fysiologi, medicin och patologi för att hjälpa patienter med besvär från rörelseapparaten.
Nyligen startade hon eget företag i lokaler på Östermalmsvägen.
– Det är mycket stress som ligger på massagebänken och den psykiska ohälsan ökar. Smärta, andning och träning är tre ledord .
Hon har både ett behandlingsrum och ett träningsrum i lokalerna.
– Jag har sett vad man kan lindra med massage, som sänder "lugn-och-rohormoner". Det är även viktigt med rörelse och träning.
Den nyblivna 50-åringen understryker att hon aldrig kommer att bortse från sin egen hälsa igen. Däremot tänker hon ta sig an nya utmaningar för att nå höga mål.
För ett par år sedan besteg hon Afrikas högsta berg, Kilimanjaro, tillsammans med sin dotter Therese.
– Då märkte jag vilken läkande kraft det var att vara ute i naturen, säger Maria Wiklund.
Det följdes upp med att bestiga Machu Picchu i Peru och medverka i tv-programmet ”Landgång”. I augusti ska hon vara med på Transplant games i Newcastle, ett världsmästerskap för personer som gjort transplantationer, där hon ska massera de tävlande.
– Jag har kört över min egen hälsa många gånger, nu vill jag hjälpa andra att stärka deras hälsa, konstaterar Maria Wiklund.