Skolan i Grytgöl firar 100 ? det ska firas
GRYTGÖLPå söndag firar Grytgöls skola 100 år. Och det gör man tillsammans med bland andra landshövdingen som kommer dit och invigningstalar.
- Skolan har förändrats dramatiskt till det bättre. Sättet att undervisa på, vad eleverna ska kunna skiljer sig från den gamla skolan, säger Lisbeth Andersson, som har varit lärare på skolan sedan 1970.
Hon tycker att barnen nu förtiden är mer frimodiga, mer framåt, vågar mer och är mer utåtriktade. Läraren har blivit mindre auktoritär, men har en större respekt för eleverna. Och respekt är viktigt.
<b>Respekt och demokrati</b>
- Eleverna måste visa respekt för de vuxna, liksom vi möter dem med respekt. Det är mycket resonemang till exempel kring hur skolgården ska vara och vilket arbetsätt vi ska ha i skolan.
Det demokratiska tänkandet är något som man jobbar mycket med.
På skolan går nu drygt 60 elever från sexårsverksamheten till och med klass sex. Dessutom jobbar lärarna numer tillsammans med förskollärare, barnskötare och barndagvårdare i arbetslag, inte som förr där varje lärare hade sin klass och skötte sig själv.
<b>Anpassats</b>
På övervåningen där det tidigare var lärarbostad med kök, vardagsrum toalett och sovrum, har lärarna sitt arbetsrum. Här ryms också matsal och undervisningsrum. Och på nedervåningen finns den gamla gymnastiksalen kvar.
- Jag kan inte lova att det är precis som det var för hundra år sedan, men pelaren i mitten finns kvar och en del sniderier, säger Lisbeth.
Vem den förste läraren på skolan var vet man inte för det finns ingen historik nedskriven, men man hoppas att någon av besökarna på söndag ska veta mer.
<b>Temaveckor</b>
Under ett par veckor har eleverna fått pröva på att använda undervisningsmaterial från förr i tiden.
- Vi har skrivit med riktiga bläckpennor och i sand och så har vi lekt gamla lekar som bolltolvan och rullat tunnband.
Treorna håller på att sy bokmärken och man har också kopierat gamla matematikböcker som barnen fått räkna i.
- När man såg vilken matematik de skulle klara av i sexan så var det jättesvårt, jag tror inte att jag lärde mig räkna så svåra tal förrän i gymnasiet, säger Lisbeth.
Kanske var det så att eleverna förr dels hade färre ämnen dels gick mer i skolan. De gick längre dagar och så gick de ju i skolan på lördagar också.
<b>Nöjd med sitt val</b>
Allt var inte bättre förr och Lisbeth har aldrig ångrat att hon blev lärare, inte ens när saker å ting har strulat.
- Det skulle vara onormalt om det inte strulade någon gång.
Hon har trivts under alla år både med elever och kollegor.
- Men det är klart att man känner sig som en inventarie när mina gamla elever kommer tillbaks med sina barn som ska bli mina elever. Fast samtidigt är det det som gör att jag trivs på en liten ort, det blir en trygghet och att jobba med barn håller en ung i huvudet. Alltid händer det något.
<b>I dag för 100 år sedan</b>
Och på söndag händer det verkligen saker. Tal av landshövding Björn Eriksson, eleverna ska framföra gamla sånger och så blir det fotoutställning. Men redan i dag ska man försöka hitta tillbaks till skollivet för 100 år sedan. Det ska man göra genom att alla har gamla kläder på sig, sjunga psalm på morgonen, läsa den bibliska historien och stå upp när man svarar på en fråga.
Då återstår väl bara att säga grattis Grytgöls skola på 100-årsdagen.
Så jobbar vi med nyheter