74 procent av de svenska förstagångsväljarna valde att delta i kommunvalet i höstas, en ökning med fyra procent sedan valet 2006 - ett rekord historiskt sett! Och i Finspång var förstagångsväljarna ännu bättre: här nyttjade 80 procent sin rösträtt. En stor faktor till ökningen är de stora barnkullarna som föddes i början av 1990-talet, som fick möjlighet att gå till valurnorna för första gången.
- Är man 18 år går man på gymnasiet och då väljer många att rösta. Sedan, när man är 19, 20, 21 så kanske man är ute och reser, pluggar på annan ort eller gör lumpen och inte bryr sig riktigt lika mycket, säger Lotta Liedberg, handläggare på avdelningen för Ekonomi och Styrning på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som undersökt valdeltagandet.
Flera orsaker
Den negativa trenden med sjunkande valdeltagande som man sett i Sverige sedan 1970-talet är därmed bruten över två val. Lotta Liedberg kan se flera orsaker till trendbrottet:
- Dels har vi två block att rösta på, och vid tydligare val ökar deltagandet. Sedan såg Sverigedemokraterna sin chans att komma in vilket kanske fick fler att gå och rösta. Några partier låg nära fyraprocentsspärren vilket också kan ha gjort att flera valde att rösta. Kommunerna har även gjort ett stort jobb i att till exempel underlätta förtidsröstning, säger hon.
Bra skola
Anders Knape, ordförande för SKL vill tydligt lyfta fram den svenska skolans positiva inverkan på valdeltagandet:
- Svenska elever har internationellt sett goda kunskaper om demokrati och visar ett starkt stöd för demokrativärden. Många skolor har även ökat intresset genom att ordna debatter och demokratiprojekt i skolan, säger han.
Valdeltagandet var högst i Ludvika, Trelleborg och Lidingö där 85 procent av förstagångsväljarna valde att rösta.