"Att vara igång igen känns oerhört skönt och glädjande", sa dansaren Jessica Rezko.
– Att vara igång igen känns oerhört skönt och glädjande. Jag har inte varit i samma rum med så här många människor på ett halvår, berättade dansaren Jessica Rezko framför sminkspegeln några minuter innan föreställningen skulle börja.
Senaste gången dansteatern och Östgötabandet samarbetade på en scen var i oktober förra året.
– Vi håller distansen mellan oss så mycket det går, sa trombonisten Lasse Hedlund.
Den här veckan kör musikerna och dansarna sammanlagt tolv föreställningar av "Styvsystrarna i skuggan av Askungen" i Finspång.
– Vanligtvis hade vi fyllt hela salongen med 420 elever, men i pandemitider minskar vi antalet åskådare rejält. Vid den här föreställningen är det två förskoleklasser från Storängsskolan som sitter utspridda, sa Michael Asfahan, kultursamordnare barn- och unga på Kulturhuset.
I historien som utspelade sig framför de storögda sex- och sjuåringarna fanns inte längre prinsen kvar, det handlade mer om styvsystrarna och deras relation till Askungen. Allting ackompanjerat av diverse jazziga evergreens.
– Om man bejakar allas olikheter så blir man starkare tillsammans. Det är budskapet vi vill få fram, berättade Lasse Hedlund.
Östgötabandet med Askungen på scenen.
Efter showen fick barnen ställa frågor till ensemblen. Det var många som tog chansen att berömma vad de just sett med orden "bra och jättebra".
– Lite för hög musik, men det var ändå bra, sammanfattade sjuåriga Maja Andersson efter föreställningen.
Var det spännande?
– Ja, det var det, konstaterade Arvid Karlsson, sju år.