"Hade inte trÀden stÄtt dÀr slÀpvagnen for in hade jag nog hamnat ute i vattnet och blivit drÀnkt", berÀttar Christer nÀr han visar olycksplatsen.
Det var sent pÄ kvÀllen den 17 maj förra Äret som trafikolyckan intrÀffade, vid bron över Limsundet, norr om Lotorp. Timmerbilsföraren Christer Wall kom körande med sitt 22 meter lÄnga och 64 ton tunga timmerbilsekipage, nÀr en flock hjortar sprang över vÀgen.
â Jag reagerade instinktivt, man vill ju inte köra pĂ„ nĂ„gonting, sĂ€ger Christer Wall.
Han girade för att inte köra pÄ djuren innan en kurva och framvagnen pÄ slÀpvagnen gick ut i rÀcket. SlÀpet hamnade inne bland trÀden och förarhytten lÄg precis vid vattnet.
â Hade inte trĂ€den stĂ„tt dĂ€r slĂ€pvagnen for in hade jag nog hamnat ute i vattnet och blivit drĂ€nkt. DĂ„ hade timmerbilen Ă„kt rakt ut i sjön och jag hade nog inte kommit ut ur förarhytten, sĂ€ger Christer.
Timmerbilen hade delvis kört ner i vattnet efter olyckan utanför Lotorp den 17 maj.
Efter att rÀddningstjÀnsten sÄgat upp ett hÄl i vindrutan för att fÄ ut honom, fördes han med ambulans till sjukhus.
â Jag skadade handen och axeln. Handen lĂ€kte pĂ„ nĂ„gra veckor, men axeln ville inte lĂ€ka. Det har varit en tuff period med trĂ€ning, kortisonsprutor och sjukgymnastik, men det blev inte bĂ€ttre.
Det tog cirka elva mÄnaders sjukskrivning innan han var tillrÀckligt bra för att kunna sÀtta sig bakom ratten igen.
â Det har varit tufft ekonomiskt ocksĂ„, rĂ€kningarna slutar inte komma för att man Ă€r sjukskriven, sĂ€ger Christer.
57-Äringen kör för Ruddammens Äkeri frÄn Odensbacken i NÀrke. Bosatt i Regna passerar han ofta olycksplatsen.
Hur kÀnns det att passera platsen, dÀr olyckan skedde?
â Jag kĂ€nner inget speciellt. Det hade varit skillnad om jag till exempel fĂ„tt framhjulspunktering, kommit över pĂ„ andra sidan vĂ€gen och krockat med mötande fordon. Jag Ă€ltar inte, det tillhör historien, det blir inte bĂ€ttre av att tĂ€nka pĂ„ det.
Det 22 meter lÄnga och 64 ton tunga timmerbilsekipaget ansvarar Christer för vid transporterna.
Timmerbilen bÀrgades efter olyckan förra Äret.
Men han pÄpekar att första turen med timmerbilsekipaget efter sÄ lÄng jobbfrÄnvaro var speciell.
â Det kĂ€ndes stort och klumpigt att köra timmerbilen. Men jag har fĂ„tt jĂ€ttebra stöttning av min arbetsgivare och fĂ„tt följa med och sitta bredvid vid nĂ„gra körningar. Det Ă€r socialt, man fĂ„r höra senaste skvallret.
Vad hÀnde med timmerbilen efter olyckan?
â Den var bortom all rĂ€ddning. Hytten var skrot och det var mĂ„nga andra skador, sĂ€ger Christer.
Har du extra spaning efter djur vid vÀgarna numera?
â Nej, inte mer Ă€n tidigare, men jag ser ofta djur och har kört pĂ„ det mesta i djurvĂ€g genom Ă„ren. Jag Ă„ker ofta vid Boo, dĂ€r det Ă€r mycket vilt. Problemen kan uppstĂ„ nĂ€r det finns flockar pĂ„ varje sida av vĂ€gen.
Christer vid platsen, dÀr olyckan skedde för snart ett Är sedan.
Regnabon har rattat stora fordon hela yrkeslivet.
â Jag har kört lastbil sedan 1989, började i flakbilsbranschen och körde skĂ„pbil. Körde mĂ„nga turer mellan industrierna i FinspĂ„ng och Göteborg. Jag var borrare pĂ„ FinspĂ„ngs Brunnsborrning i Ă„tta Ă„r, dĂ„ körde jag ocksĂ„ mycket lastbil. Timmerbilsförare har jag varit de senaste 15 Ă„ren.
Hans lÄnga arbetspass utförs stÀndigt under kvÀlls- och nattetid.
â Jag kör tolvtimmarspass, börjar vid 16-17-tiden och slutar vid 04-05-tiden. Jag börjar bli för gammal för nattpass, men jag nĂ€rmar mig 60 Ă„r och lĂ€r fortsĂ€tta hela arbetslivet.
VÀgen var avstÀngd under en period nÀr timmerbilen fick bÀrgas frÄn platsen efter olyckan.
Vad Àr det roligaste med yrket?
â Friheten. En januarimorgon nĂ€r oljeslangen gĂ„r kanske det inte Ă€r sĂ„ kul, men vĂ„ren Ă€r en fantastisk tid och vid midsommar blir det aldrig mörkt.
Har du inga tankar pÄ att nÄgon liknande olycka skulle kunna intrÀffa igen?
â Nej, jag Ă€r inte sĂ„ Ă€ngslig som person. Det Ă€r lika nĂ€ra varje gĂ„ng du möter ett fordon, sĂ€ger Christer Wall.