Mängder av människor söker sig ut i naturen

Det har både Naturskyddsföreningen i Finspång och Marika Sjödin märkt. Hon är naturvårdssamordnare i Finspångs kommun och får liksom Naturskyddsföreningen många frågor. Folk vill ha tips på naturområden att vandra i, hur man tar sig dit och mycket mer. Det finns också de som vill kryssa av naturskyddsområdena.

– Det finns 26 naturreservat i Finspång, svarar Marika innan vi ens hunnit fråga.

I torsdags förenades de två, Naturskyddsföreningen och Marika Sjödin. Det i en vandring Tjuttorps naturreservat där Marika Sjödin guidade en grupp på 18 personer.

– Den lagom stor grupp, säger Sven-Erik Pettersson, som varit med och lagt upp 20 vandringar under hösten, varje torsdag och fredag.

– Vi hade tolv turer i våras också, men då tenderade det att bli lite för många, tycker han. 

Vi samlas vid parkeringsplatsen till reservatet vid Västjutens sydöstra spets någon mil norr om Lotorp. Det är i coronatider fler bilar än vad som egentligen är nödvändigt. I skogen försöker alla hålla "social distans".

– Vi kommer att gå i en vacker lövskog, som varit i princip orörd länge. Det är mycket död ved och olika trädslag, säger Marika Sjödin.

Den vackra lövskogen står i ljus kontrast mot den monotona barrskogen som omger reservatet. 

– Jag är artnörd så jag kommer att visa på en del ovanliga arter, säger hon och visar en skylt där hon skriver ner namnet i fall alla inte hör. 

De allra flesta går ut i naturen på egen hand och det är en stor naturupplevelse att bara insupa luften och låta ögonen ta in allt det vackra. Men det blir en extra dimension att ha en sakkunnig guide med sig. För hur skulle vi annars ha kunnat hitta gammelgranslav, lunglav, blekspikar, mulm, rutskinn och mycket mer? Inte så mycket svamp men en kandelabersvamp kunde Marika visa på i alla fall.

Det vi känner igen är granbarkborreskogen, torr och tråkig. Men här ingen katastrof utan de döda träden blir till bostad och mat åt mängder med insekter som är godis för hackspetten. Lövträden får mer ljus.

– Nu börjar de se lite matta ut, så nu tar vi fikapaus, säger Peder Antonson när vi når Tjensudden.

De flesta har varit med tidigare men det är också fyra till fem nya ansikten. Ingvar Andersson är en.

– Jag är född i Tjuttorp och känner till trakten sedan jag var barn, säger han och berättar att han är mycket ute i naturen, men då på egen hand.

Med nya krafter fortsätter vi vandringen och får ännu mer kunskap.