Livet på landet - ur barnens synvinkel
I ett nystartat projekt av Östergötlands Länsbygderåd ska barn och ungdomar på nio utvalda platser i Sverige tycka till om livet på landet - bland annat i Ekesjö i Finspångs kommun. - Barn och ungdomar på landsbygden är särskilt utsatta eftersom de är mer beroende av vuxna för att kunna leva sina liv, säger projektledaren Pia Tingvall.
Här sprutas inte mot ogräs, ingen kalv får förebyggande behandling mot parasiter och måste mjölkkorna behandlas med antibiotika är inte mjölken godkänd förrän 12 dagar efter avslutad behandling, allt enligt reglerna för KRAV-produktion av mjölk.
Foto: Tetzlaff Jonas
Undersökningen riktar sig till barn och ungdomar mellan två och 16 år. - De måste förlita sig på vuxna för att kunna leva sina liv. Då är det viktigt att vuxna och beslutsfattare vet vad barnen själva önskar sig och tycker att de behöver för att deras liv ska fungera. Projektet ska visa de unga vilka möjligheter till demokratiskt deltagande de har. Hur de kan påverka sin situation helt enkelt. - Det finns vissa kommuner som är medvetna om den här gruppen och som har fungerande kanaler, men det är långt ifrån alla. Det hela bygger på tre olika koncept. Det första kallas "Skatan" och riktar sig till de yngsta som är två till sju år. - Där har vi en handdocka, en skata, som pratar med barnen. Den vet ingenting om livet på landet och ska få barnen att berätta hur det är. Dessutom ska de allra yngsta få rita sin väg till dagis, medan de något äldre istället får ta digitalbilder och på så vis dokumentera sin skolväg. Nästa koncept riktar sig till de som är åtta till tolv år och kallas "Äventyr i demokrati". Med hjälp av en äventyrsbana ställs skolbarnen inför olika problem som de ska diskutera och lösa. Rättvisefråga
- Det kan handla om vad som är rättvist och orättvist, eller att barnen får fundera på vad de skulle göra om de fick bestämma. Om de till exempel vill ha en skateboardramp så kan de sedan prata om hur de kan gå vidare för att få en sådan. Det sista konceptet riktar sig till högstadieelever och förstaårseleverna på gymnasiet och kallas "Demokrativerkstad". Där kommer ungdomarna få fundera kring hur de vill att deras hembygd ska se ut i framtiden och sedan ta fram en handlingsplan för att se om det går att genomföra.