- Det har kommit ut en del material för åttans betyg. För oss är det inte så jättestor skillnad från förut, säger Birgitta Artmark.
Hon får medhåll från kollegorna Gunilla Hedkvist och Lilibet Gustafsson. Alla tre undervisar i årskurs åtta, den årskurs på högstadiet som nu blir bedömda enligt den nya betygsskalan. Runt 80 betyg var sätter till julavslutningen och de är rörande överens om att en ny betygsskala, med fler steg, var nödvändigt.
- Det har vi diskuterat i många år. Det räcker inte med tre steg, det är alldeles för stora kategorier, säger Lilibet.
- Det finns de som ligger på G plus eller VG plus i många år. De får kämpa hårt för att nå upp till nästa steg, fortsätter Gunilla.
Just att få bort "plusset" i betyget, vilket ändå inte syns när de räknas samman, är en av idéerna med det nya systemet.
Orättvist ändåEn annan del handlar om orättvisan som lätt uppstår med det gamla systemet:
- Elever som hade ett starkt G eller ett svagt G fick båda G. Med de nya betygen kan man sätta D eller E vilket känns mer schysst, säger Lilibet.
Det nya betygssystemet kommer dock inte helt bort från orättvisan. Språklärarna förklarar att det inte alltid är helt enkelt för en elev att förstå hur en annan elev kan få samma betyg som en själv, även om man tycker att man jobbat hårdare. Det kallas "livet".
- Olika människor har olika förutsättningar. Vissa får jobba jättemycket, andra mindre, och ändå når de upp till samma kunskapsmål. I det finns ingen rättvisa och det kan vara svårt för en sjundeklassare att ta in, förklarar Gunilla.
- Det är stort för alla åttor att få sina första betyg. För eleven handlar det om att kunna skilja på identitet och prestation. I början av terminen beskriver vi vilka mål som ska uppnås, men vissa elever reagerar ändå hårt på de betyg de får. Då handlar det mycket om att lyssna: beror det på den egna prestationen, avundssjuka eller något annat? säger Lilibet.
VärdeordHon förklarar hur den nya betygsskalan hänger ihop med den nya läroplanen som trädde i kraft vid höstterminens start. Språklärarna förklarar att just språkämnena inte skiljer sig jättemycket i den gamla och nya läroplanen.
- Det känns det inte som ett nytt system utan att man utvecklar det gamla, förklarar Lilibet.
Vissa ämnen fick helt andra bedömningskriterier, en helt annan andemening, som hon uttrycker det. Därmed påverkas själva betygskriterierna med, vilket kräver fler bedömningsexempel från Skolverket. Det språklärarna behöver är exempel på hur de till exempel ska bedöma elevernas läsförmåga.
- Det finns många värdeord i kriterierna, som att läsa med "flyt" eller "gott flyt". Därför blir det lätt en subjektiv bedömning av oss lärare och då är det bra att få exempel, vilket vi fått, säger Birgitta.
