Lämnar posten efter 50 år
FINSPÅNGI 50 år har Roland Dahlman delat ut post. Snart är det slut med det. I mitten av september pensioneras han från sitt arbete, där kundkontakterna är bland det han uppskattat mest.- Som lantbrevbärare träffar man mycket folk, säger han.
Efter 50 år på posten, 24 av dem som lantbrevbärare går Roland Dahlman i pension. En stor del av jobbet tillbringar han i sin bil, men han möter många människor också. FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto:
- Lantbrevbärare har jag varit i 24 år, berättar han.
Det har blivit några varv runt jorden som han kört. Runt tio-tolv mil per dag, fem dagar i veckan det blir en del. Fast när han började räckte det inte med vardagar, på den tiden jobbande han lördagar och söndagar också.
Roland är Finspångsbo och till största delen har han arbetat här också.
- Men jag har arbetat i Norrköping och Åtvidaberg också. En period arbetade jag natt på postkupé mellan Norrköping och Örebro. Då sorterade man medan tåget gick. Postkupéerna är borta nu.
<b>Egna bilar </b>
Under Rolands tid på Posten har mycket ändrats. Postnummer har införts, stämpelmaskiner och sorteringsmaskiner likaså. Postverket har blivit bolag och heter bara Posten nuförtiden. Till exempel.
<b>Motiverad</b>
- Jovisst, har det ändrats men grunden är densamma. Att dela ut posten är sig alltid likt. En förändring till bättre var i alla fall när posten började hålla lantbrevbärarna med bilar. Tidigare var man tvungen att ha egen bil och så fick man ersättning. Men det var inte lätt att få tag på högerstyrda bilar och framförallt inte att sälja dem när det var dags att byta. Det var ingen annan som ville ha en högerstyrd bil.
Ibland har väl tankarna på att göra något annat funnits där. Men det har stannat vid tankar.
- Jag har trivts och alltid känt mig motiverad att gå till jobbet. Kontakten med kunderna är bland det bästa, man blir goda vänner. Sen är det en viss frihet och jag har alltid gillat att åka omkring, även om vintrarna är jobbiga ibland.
Någon arbetslöshet har Roland aldrig drabbats av, vilket han är mycket glad för.
- Det har funnits jobb hela tiden.
Visst kommer han att sakna jobbet och människorna, men någon risk för att bli sittande är det inte.
- Nej då, jag ska hålla mig igång. Då mår man bäst.