Vi har tidigare berättat om att länsstyrelsen nu kräver att Finspångs församling återplanterar tolv kastanjeträd på Risinge nya kyrkogård, i den allé som idag består av rönn. Rönnarna planterades för några år sedan, efter att de mer är 70 år gamla kastanjeträden, som stod där, olovligen fällts
Församlingen har också fått bakläxa på underlaget upp mot kyrkporten. Gången har asfalterats och täckts med grus av pigmenterad härdplast, vilket ”innebär en förvanskning av de kulturhistoriska värdena”, Här vill länsstyrelsen se naturgrus, som ursprunget en gång var.
Kyrkoherde Karl Magnus Hansson har tagit del av länsstyrelsens beslut.
– Självklart ska vi rätta till de fel vi har gjort. Men när det gäller kastanjeträden så handlar inte felet om att vi fällt dem, utan om att vi planterat fel träd. Rätt att fälla hade vi. För i den trädvårdsplan som jag förutsätter att länsstyrelsen har, framgår att kastanjerna skulle fällas redan 2008. De var ruttna, den sista fälldes 2014, säger han.
Eva Nyström Tagesson, arkivarie på länsstyrelsen, hänvisar till beslutet som ligger där hon anser att det tydligt framgår att såväl trädfällningen som återplanteringen av rönn, bryter mot kulturmiljölagen.
– Enligt vård- och underhållsplanen måste man ansöka om varje större förändring som ska göras, och därför borde man här ha lämnat in en ansökan när träden skulle fällas. Dessutom omfattas alléer av det så kallade biotopsskyddet, som regleras i miljöbalken. Det är verkligen extra viktigt när man gör förändringar i alléer. Det är därför vi också kräver en rättelse, säger hon.
När det kommer till kravet på att återställa gången med naturgrus funderar Karl Magnus Hansson på vad som skulle kunna vara ett bra alternativ.
– Visst är det allra bäst med grus. Men samtidigt måste man ta hänsyn till tillgängligheten. Det är inte alldeles enkelt att ta sig fram med en rullstol på ett sådant underlag, säger han.
Att göra om gången är ändå inget extrajobb understryker han. Den är i behov av att läggas om. Asfalten och ”mattan” med plastgruset har spruckit.
- Och jag tycker det är bra att länsstyrelsen har den här tillsynen. Förr var fokus nästan uteslutande på själva kyrkobyggnaderna. Nu ser man mer helheten och allt det är ju verkligen ett kulturarv, säger han.