Ivar värnar om det gamla orangeriet
FINSPÅNGIvar Karlberg är väldigt förtjust i orangeriet på Finspångs slott.- Jag tycker det är oerhört vackert, säger han.Det var när han vid ett tillfälle skulle rita av orangeriet, som intresset för dessa byggnader vaknade på allvar.Resultatet blev ett digert material, med bilder, kartskisser och historiska fakta.
Ivar Karlberg är historiskt intresserad och har nyligen sammanstält ett material om trädgårdskonstens historia. Där har orangerierna en given plats. FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto:
- Jag har berättat om Finspångs och slottets historia för många föreningar och grupper i Finspång. Det var dags att göra något nytt, säger han. Det nya materialet om trädgårdskonst och orangerier är ett komplement och ett alternativ för dem som vill komma tillbaka och höra något annat.
<b>Kloster</b>
Orangeriernas historia börjar med trädgårdarna.
- Det var i klostren som trädgårdsodlingen startade under medeltiden, berättar Ivar.
Under renässansen (ung 1300-1500-talen) är idealet en planmässigt upplagd trädgård med formklippta häckar, dammar och skulpturer. Stilen kommer från Italien, där de mäktiga handelsmännen anlade ståtliga trädgårdar vid sina palats och sommarvillor.
Det är vid den här tiden som orangerierna börjar byggas, alltså hus där ömtåliga träd och plantor kan övervintra. Sveriges första orangeri uppfördes ca 1565 i Kungsträdgården i Stockholm av en fransman som hette Jean Allard. Det finns inte kvar. Det äldsta svenska orangeri som fortfarande finns kvar är det vid Ulriksdals slott. Det uppfördes på 1690-talet.
<b>Versailles</b>
Under 1600-talet blir den pampiga trädgården, uppbyggd utifrån en axel, ideal. Den främsta representanten är det franska kungliga slottet i Versailles, med dess storslagna och strängt tuktade park, ett monument över Ludvig XIV:s makt.
När det formstränga idealet börjar luckras upp är det författaren och filosofen Jean-Jacques Rousseaus natursyn som ligger bakom. Han stod för en friare syn och i hans efterföljd blir trädgården mindre tuktad.
I Sverige anlägger naturforskaren Olof Rudbeck den äldre Botaniska trädgården i Uppsala på 1650-talet komplett med orangeri och med Versailles som förebild. Ulriksdal (som då hette Jakobsdal) Mörby, Karlberg och Drottningholm är exempel på slott och egendomar med stora trädgårdar och orangerier.
Med bilder och berättelser om dessa och många andra egendomar och parker guidar Ivar Karlsberg sina åhörare fram till höjdpunkten: Finspångs slott.
- Slottet uppfördes i slutet av 1600-talet. En barockträdgård anlades av en obekant upphovsman, med buxbomshäckar, fontäner och skulpturer av antika gudar. Trädgården avlägsnades troligen på 1700-talet. Då anlades små nyttoträdgårdar på norra sidan.
<b>Engelska parken</b>
Den engelska parken tillkom på 1790-talet, och orangeriet kom till 1832, efter italiensk förebild.
- Redan på 1700-talet fanns tankar på att anlägga orangeri vid slottet, och inte bara ett utan två. På ritningar finns två orangerier med.
Som bekant används största delen av orangeriet i dag som företagslokal. Men en sak finns kvar som tydligt minner om byggnadens ursprungliga ändamål: vinstocken.
-Den är lika gammal som orangeriet, säger Ivar Karlberg.
Så jobbar vi med nyheter