Humor, återblickar och sväng med Lill Lindfors

- Har jag varit i Finspång förut?, frågade Lill Lindfors.

- Ja, skanderade publiken.

- Var det trevligt?, undrade Lill.

- Ja, ropade publiken.

- Var var jag nånstans då?, fortsatte Lill.

Den ständiga publikkontakten, glädjen, humor, mellansnack, dikter, monologer präglade konserten i Kulturhuset på söndagskvällen.

Givetvis kryddad med massor av svängig musik, där hon hade hjälp av de skickliga musikerna Mats Norrefalk (gitarr), Hector Bingert (saxofon), Claes Crona (piano), Jocke Ekberg (trummor) och Hans Backenroth (bas).

Visor, jazz, latinska rytmer och Lindforslåtar blandades friskt under framträdandet.

"I´ve got you under my skin", "Om du någonsin kommer fram till Samarkand", "Felicia adjö" och "Saskia" var några av låtarna som de cirka 300 åskådarna i publiken fick njuta av.

Mellan låtarna bjöd Lill på mängder av återblickar från sitt liv, slängde in nya frågor till publiken och bjöd hela tiden på sig själv.

Berättelser från sin tonårstid och jämförelser med hur det är att numera ha passerat 70-årsstrecket mixades med olika händelser från hennes händelserika liv.

Ordet längtan förärade hon med såväl sång som monolog och dikt.

- Längtan är framtidens finaste minne, sa Lill Lindfors.

Och gav publiken ett musikaliskt och humoristiskt minne med sig hem från konsertkvällen.