Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Hon brukar däcka publiken

FINSPÅNG
När hon tar på sig glasögonen försvinner Madde. Då är hon tanten. Tanten som inte har något namn, men en färgstark personlighet och en klar blick för det som ligger i tiden.
Samt sina egna synpunkter på det mesta. I morgon får vi höra hennes senaste reflektioner i Grytgölsrevyn.

– Dom behövde en tokig människa till Grytgölsrevyn så dom frågade mig.
FOTO: NICLAS SANDBERG

– Dom behövde en tokig människa till Grytgölsrevyn så dom frågade mig. FOTO: NICLAS SANDBERG

Foto:

Finspång2002-01-04 00:00
Madelaine Johansson, 45, är Finspångs roligaste kvinna. Fast så kallar hon sig inte själv. Tvärtom slår hon ifrån sig när hon hör det påståendet.
- Nej, jag tänker inte på det sättet, absolut inte. Jag är som jag är, helt enkelt. En lättsam person, som tar det mesta med en klackspark.

<b>Generad</b>
Men hon är också blygsam och blir nästan generad när hon får höra att hon är bra.
Grytgölsrevyn är hennes hemmascen sedan sex år tillbaka, men det händer också att tanten blir bjuden på kalas, för att bidra till feststämningen.
- Jag har framträtt några gånger när jag blivit tillfrågad, men det är inget som jag själv går in för att göra.

<b>Vränger till </b>
Förutom glasögonen, så är tanten utrustad med en ganska stadig byst och har rent allmänt en litet "bylsig" kropp. Hennes upphovskvinna är däremot smärt och spenslig. Hur grå det ihop? Vaddering, kanske?
- Nej, jag vränger till kroppen bara och så drar jag upp förklädet över midjan.
Dialekten, en riktigt redig östgötska tillhör också, och så en puddingform till hatt.
- Dialekten kommer automatiskt och hatten hittade jag i revyns förråd.
När hatten kom på plats, då var tanten född. Och att Madde kom med i Grytgölsrevyn förklarar hon så här:
- Jag känner folk som är med och de behövde en tokig människa.
Madde började spela teater i småskolan, fast inte "på riktigt".
- Jag hade en drömfröken som hette Rut Gustafsson En kompis och jag skrev ihop stycken och klädde ut oss, och gick hem till stackras fröken och spelade upp för henne Men ho var myket snäll och tålmodig.
I högstadiet var Madde med i ett gäng där man spelade teater och det väckte drömmen att gå vidare.
- Jag var jättesugen och jag hade gehör från mina föräldrar, men det är en så tuff marknad. Jag bestämde mig för att gå en utbildning och så fick jag jobb efter skolan.

<b>Velat försöka</b>
Livet rullade på, som det brukar. Tre barn, brunnsborrningsföretag tillsammans med maken, hem i Sonstorp. Inget som hon skulle ha velat vara utan, inte på några villkor.
- Men visst hade jag velat försöka.
Robert Gustafsson och Maria Lundquists Sally tillhör favoriterna. Även när Madde tittar på teater, är det komiken hon väljer - inget elände.

<b>Spånar</b>
Idéerna till Grytgölrevyns nummer spånar ensemblen fram tillsammans.
- Så funderar man lite till vardags. Man hör nåt på tv eller ser nåt i en tidning eller snappar upp vad folk säger. Och så finns det kvar i huvudet.
I morgon, lördag, har de spånat klart för den här gången. Madde tar på sig hatten, vränger till kroppen och putsar glasögonen.
Sen är det dags för tanten - i full frihet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om