Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Höga kostnader för placeringar

Kostnader för placeringar är en av kommunens största utgifter.Nu sätter kommunen in nya åtgärder för att försöka vända trenden.

FINSPÅNG2011-09-17 03:00

Ja kostnaderna för placeringar, alltså för barn och ungdomar som placeras i andra hem, ökade drastiskt under 2009 och 2010.

2010 slutade underskottet på 13 miljoner kronor. Inför årets budget ökades därför kostnaderna för den enskilda posten med tre miljoner kronor, en siffra som nu visar sig vara totalt fel. Enligt delårsbokslutet kommer de totala kostnaderna för placeringar att landa på hela 27 miljoner kronor, och därmed bidra till kommunens budgeterade underskott på sammanlagt 27 miljoner kronor.

- Vi har ett tufft samhälle i dag där många barn far illa. Det gäller både i Finspång och i Sverige. Allt fler människor är i behov av stöd, förklarar Britt-Marie Ellersten, chef för sektor barn och ungdom, de höga kostnaderna.

Tidigare insatser
Tidigare i veckan aviserade kommunalråd Anders Härnbro (S) att man nu satt in åtgärder i den kommunala organisationen för att komma tillrätta med problemen.

- Vi har fått stopp på den kraftiga ökningen, men kostnaderna har planat ut på en alldeles för hög nivå. Vi har nu tillsatt en förste socialsekreterare som fått i uppdrag att se över riktlinjer vid placeringar och ge stöd, säger han.

Ett sätt som ska testas är att leta upp problemen tidigare, för att kunna sätta in insatser så snabbt som möjligt.

- En placering händer ju inte på en gång, det händer ju alltid saker innan, menar Ulrika Jeansson (S).

Britt-Marie Ellersten ser positivt på politikernas incitament.

- Vi måste bli bättre på att samverka internt och hitta alternativa insatser tidigare. Därför jobbar vi för att det ska bli ett bättre samarbete mellan skola och socialtjänst, säger hon.

Omorganisation
Det görs bland annat genom att omorganisera elevhälsan, det vill säga skolsköterskor, skolläkare, psykologer, kuratorer och elevassistenter.

- Vi försöker få ut stödfunktionen närmre basen, i skolan, och på så sätt kunna uppmärksamma problem tidigare och sätta in resurser snabbare, säger hon.

En tanke med den nya kommunorganisationen 2009 var att det skulle bli ett bättre samarbete redan då. Resultatet har dock blivit ett annat.

- Det har varit ganska rörigt, vi har bland annat bytt chef och det blev inte som man tänkt. Men hela skulden kan inte läggas på det. Vi har ett tufft samhälle i dag! säger Britt-Marie Ellersten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om