Hagas egen dricka
HÖGSJÖVid torpet Haga i Högsjötrakten gjordes svagdricka i slutet av 1800-talet. Det är en tradition som torpets nuvarande ägare, Valter Pettersson, återupptagit.- Jag vill se hur långt man kan komma själv och än är jag inte helt nöjd med den, säger han.
Valter Pettersson rör samman maltextrakt, vatten, jäst och socker, svagdrickans ingredienser. Här ska det sedan stå och jäsa i ett dygn innan han häller upp det i flaskor. FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto:
- Där nere låg det ett brygghus i slutet av 1800-talet, säger han och pekar en bit bort i från huset där han tar emot oss.
Det var där som mannen, som bodde i torpet i slutet på 1800-talet gjorde sin svagdricka, med vattnet som rinner i bäcken strax intill.
- Och så fick drängen köra omkring med det, berättar Valter Pettersson.
<b>Påverkat intresset</b>
På den tiden var det svagdricka som var den stora måltidsdrycken. Så är det inte längre, men Valter har tagit upp traditionen att göra den på Haga.
- Att det har gjorts här en gång i tiden har påverkat intresset att prova själv, säger Valter Pettersson.
För fem år sedan tog Valter över torpet från sina föräldrar. Det var då han började prova att göra svagdricka. Enligt den gamla traditionen används korn, ur vilket det sedan skapas maltsocker. Den processen finns inte med när Valter gör sin svagdricka. Han använder sig istället av maltextrakt.
<b>I flaskor</b>
Detta rörs samman med vatten, torrjäst och socker. Vätskan får sedan stå och jäsa i en bunke i ett dygn. Därefter tappar han upp det i flaskor som får stå i kylen i ytterligare en vecka innan det är dags att dricka.
Kolsyran bildas av sig själv då svagdrickan jäser. För att kolsyran ska hålla sig kvar är det viktigt att använda flaskor med tättslutande korkar. Svagdrickan som Valter gör håller sig inte så länge. Den svagdricka som finns i affärerna är det annorlunda med.
<b>Ej helt nöjd</b>
- Svagdricka är en färskvara och ska stå i kylen. Det gör den inte när de stora bryggerierna har gjort den, de har i tillsatser så att den kan stå varmt på butikshyllorna hur länge som helst. Den har inte samma kvalité och smakar inte likadant som svagdrickan gjorde när jag var barn, säger han.
Att få en bra kvalité och få fram just den där speciella smaken på svagdrickan som Valter minns så tydligt från när han var barn är ytterligare en anledning till att han vill göra sin egen svagdricka.
- Jag vill se hur långt man kan komma själv och än är jag inte helt nöjd med den så därför slutar jag inte. Man lär sig av sina erfarenheter, säger Valter Pettersson.
Så jobbar vi med nyheter