Grabbarna som gick mot strömmen
FINSPÅNGUnder de senaste åren har det varit populärt att välja en utbildning med inriktning mot datorer, datatekniker finns det gått om medan det är brist på elektriker. I vår är det bara tre elever som går ut från Bergska skolan som elektriker.
Det börjar bli ont om elektriker och Johan Häggholm, Rickard Johansson och Pontus Jakobsson är eftertraktade på arbetsmarknaden. FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto:
- Jag tycker inte datorer är särskilt kul, de bara krånglar, säger Johan.
Första året är utbildningen gemensam, det är först till det andra året som man får välja inriktning. Johan valde mellan fordonsprogrammet och elprogrammet.
- Jag kom på att jag ville hålla på med bilar på fritiden och då blev det elprogrammet kvar eftersom jag ville gå en praktisk utbildning.
<b>Godkänt i alla ämnen</b>
Fast det var inte riktigt så mycket praktiskt som han tänkt sig.
- Det har varit rätt så jobbigt med mycket mer teori än vad jag trodde, säger Johan.
Nu är det bara några månader och ett slutprov som skiljer dem från att få kalla sig elektriker. Om man har godkänt i alla ämnen och klara slutprovet får man ett Avd-C certifikat från elbranschens centrala yrkesnämnd ECY. Fast det är en hel del kvar innan de blir behöriga. 1 600 timmar som lärling till exempel.
<b>Begränsad behörighet</b>
Det vanligaste är att man skaffar en lärlingsanställning och efter att ha jobbat i 1 600 timmar, det motsvarar ungefär ett år, får man något som kallas BB1 - begränsad behörighet och får utföra vissa elinstallationsarbeten på anläggning med systemspänning som är högst 1 000 V.
Sedan kan man komplettera med fler behörigheter vartefter. Dels kan man läsa vidare på högskola eller inom den kvalificerade yrkesutbildningen, KY. För att få allmän behörighet krävs två års praktik inom starkströmsområdet varav minst 1 års installationsarbete under ledning av behörig installatör.
Så jobbar vi med nyheter