Fenix Göhl kommer att sitta med i ett panesamtal där unga hbtqi-personer delar med sig av sina erfarenheter från skolan. "Jag hoppas att det kommer lärare och lyssnar också", säger hen.
Det är Pridevecka i Finspång. En vecka som kröns med paraden på lördag. En av alla som engagerat sig är Fenix Göhl som sitter med i arrangörsgruppen för veckan. Fenix ska också sitta med i ett panelsamtal där unga hbtqi-personer berättar om hur det är i skolan. Det är ett möte som anordnas av SSU.
– Jag skulle säga att mycket hänger på vilken skola du går på. Jag går på gymnasiet i Norrköping och har det ganska bra. Men mellanstadiet och högstadiet i Finspång var inte helt lätt. Jag fick höra mycket skit som jag inte tänker upprepa, säger Fenix Göhl som är en transperson.
Hur skulle du beskriva kunskapen om hbtqi-frågor i skolan i dag?
– Det går inte att säga något generellt. Det kan hänga på skola eller lärare. Men ofta saknas kunskap hos lärare och att det händer att felaktig information lärs ut.
"Det kan spela stor roll vilken skola du går på", säger Fenix Göhl.
Så du skulle inte säga att det är bättre i en större stad som Norrköping än exempelvis Finspång?
– Nej. Det går inte att säga så. Kunskapen och ambitionen vad man vill göra är olika. Sedan hänger det förstås på vilka elever som går på skolan också. Jag tror att det är lättare att gå på De Geer i Norrköping än på Bråvalla-gymnasiet om du är en hbtqi-person.
Fenix Göhl skulle önska att hbtqi-frågor togs upp i fler skolämnen än sex och samlevnad.
Fenix Göhl önskar att lärare i allmänhet fick bättre kunskap om hbtqi-frågor. Men också att skolan blev bättre på att agera snabbt mot kränkningar.
– För många kan det vara tufft att själv berätta om vad som sägs och görs. Och gör man det kan det ibland till och med bli värre. Därför är det så viktigt att skolan ser till att det får konsekvenser när det sker kränkningar.
Mobbning och kränkningar utifrån sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck är vanligt i skolan visar en färsk undersökning.
I en färsk undersökning av Sveriges Lärare svarar 26 procent av lärarna i högstadiet att någon elev eller personal har diskriminerats utifrån sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. I mellanstadiet är motsvarande andel 18 procent och i övriga skolformer är det ungefär 10 procent.
En stor fråga förstås. Men Fenix Göhl tror att ett av flera sätt att minska kränkningarna i skolan är att bredda perspektivet när man talar om sexuell läggning och könsöverskridande identitet.
Fenix Göhl berättar att det blev lättare på gymnasiet att vara transperson. "Jag går på en bra skola. Men på gymnasiet är man också vuxnare", säger hen.
– Det tas alltid upp på sex och samlevnad. Vilket förstås är bra. Men det skulle lätt kunna få plats i andra ämnen i skolan också. Som exempelvis i samhällskunskap. Ibland kan det bli för mycket "vi" och "dom", säger Fenix Göhl.