Folkbladet fick en pratstund med henne, innan hon höll föredraget i Kulturhuset, om sitt liv. Ett liv som tog en dramatisk vändning för 19 år sedan, när hon "mötte Gud".
– Då var jag helt nedkörd i nerverna och hälsan, jag hatade karlar och hade försökt ta mitt liv flera gånger. Men då, när jag mådde som sämst, hamnade jag på ett kristet behandlingshem och betedde mig först mycket illa. Men så var det en så började be för mig och då kände jag bara en värme som kom in i kroppen. Jag mötte Gud.
Varje fredagskväll sedan den tiden har Elsie Lindqvist tillsammans med volontärer från S:ta Clara kyrka, kommit till Malmskillnadsgatan i Stockholm, där de prostituerade jagar kunder.
Hon är med och bjuder tjejerna på fika, vantar, halsdukar och inte minst mänsklig värme.
Kan du berätta hur fredagsaktiviteten började, för din del?
– Då hade jag mött Jesus och gick till S:ta Clara kyrka och då var det någon som sa att de just börjat gå till Malmskillnadsgatan på fredagskvällarna, för där fanns flickor som säljer sig på Malmskillnadsgatan. De anade att jag var före detta prostituerad och att jag varit med om en hel del själv. Därför frågade de om jag ville följa med dit och det gjorde jag.
– Jag har själv aldrig sålt mig på Malmskillnadsgatan, utan på andra ställen, så jag visste ju vad det troligen handlade om. Och när jag kommer upp på gatan och ser försäljningen, är det precis som att se mig själv sälja mig.
På vilket sätt?
– Tjejerna hade samma rörelser, samma gester, samma steg, samma inbjudande stil, som jag själv hade fått lära mig som 16-åring av min bordellmamma. Jag kände direkt att här vill jag vara, det här är min arbetsplats och sedan dess har jag gått till den här gatan varje fredag under de senaste 19 åren. Och jag tänker fortsätta gå dit och stödja de här tjejerna så länge jag orkar. Mitt mål är förstås att försöka få bort dem från gatan, vilket jag lyckas med i vissa fall.
Många kallar henne numera för "Ängeln på Malmskillnadsgatan", men bland de unga prostituerade, går hon mest under namnet "Morsan".
– Ofta får jag hör att jag är den enda morsa de har och det värmer verkligen, att få veta att man känns som ett stöd för dem i deras eländiga situation, säger hon.
Ser det likadant ut på den här gatan idag, som för 19 år sedan?
– Nej, på den tiden var det nästan enbart svenska tjejer som gick här och sålde sig, men idag är det övervägande utländska tjejer. Och det beror förstås på Schengenavtalet, som gör det möjligt för dem att komma hit under tre månader och sedan åka vidare.
Själv har hon haft ett minst sagt jobbigt liv, där hon blev utnyttjad som barn av människor som stod henne nära. Som tonåring blev hon prostituerad och hela hennes vuxenliv har bestått av missbruk och sjukdomar.
Men en dag för cirka 19 år sedan, tog livet en dramatisk vändning, då hon "mötte Gud".
Idag har Elise Lindqvist gett prostitutionen ett ansikte. Det har skrivit mängder med artiklar om hennes hjälpverksamhet bland de prostituerade. För ett par år sedan gav hon ut en bok, som heter "Ängeln på Malmskillnadsgatan" och därefter har hon varit med i Skavlans tv-program och fått berätta om sitt liv i radions P 1 Sommar.
– Faktum är att jag gick in i väggen för ett tag sedan, eftersom jag helt enkelt tog på mig för mycket av allting. I fjol var jag i princip ute på någonting varje dag hela året och fick en rejäl smäll.
– Men nu är jag på banan igen och föredraget här i Finspång är det första efter min paus och nu tänker jag fortsätta med det här livet, så länge jag orkar.
– Förutom Malmskillnadsgatan, kan jag nämna att jag även besöker fängelser och stöttar interner, både kvinnliga och manliga, och det är ett mycket givande uppdrag, som jag tagit på mig och som jag också tycker mycket om. Kort sag älskar jag det här livet som jag lever nu och som började för 19 år sedan.
soren.bostrom@folkbladet.se
011 - 200 448