Det är Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv som tagit fram rapporten. Redan 1984 gjorde Nordiska Ministerrådet en liknande undersökning och även då räknades Finspång som en sårbar kommun.
Befolkningsstorlek bedöms som en viktig faktor när det gäller förutsättningarna för en kommuns ekonomiska utveckling. Andra variabler som räknats in i rapporten är: "beroendet av enskilda företag", "utpendling", "andel i arbete", "lokalt företagsklimat" och "företagandets omfattning". Till skillnad från tidigare undersökningar inkluderades även tjänstesektorn när kommunernas beroende av enskilda företag beräknades.
Bli tätare- Företagsklimatet i Finspång är varken bra eller riktigt illa. Däremot behöver dialogen med de nya, mindre ofta tjänstebaserade företagen bli tätare. Finspång skulle vinna på att ta ett helhetsgrepp om attityder till företagande, säger Sofie Elmström, regionchef, Svenskt Näringsliv.
Hon påpekar vidare att förståelsen av företagens betydelse för samhället måste sippra genom hela den kommunala förvaltningen.
- I dag är man inte tillräckligt förberedd för en eventuell förändring av näringslivsstrukturen. Det tar lång tid att förändra attityder och få till stånd ett engagemang och ett driv för att till exempel bli företagare, göra medvetna val och välja utbildning som ger jobb, säger Sofie Elmström.
Flera förslagEtt bra företagsklimat och en högre andel företagare anses leda till en bättre sysselsättningsutveckling. Kommuner med ett bra företagsklimat har också haft en bättre befolkningsutveckling än andra kommuner.
Flera förslag på att minska sårbarheten ges:
* Förbättra förutsättningarna för att det ska bli fler nya och växande företag
* Förbättringar av kommunernas service till företag och företagare
* Gör det möjligt för fler ungdomar att pröva på företagande
* Öka utrymmet för företagande, inte minst inom produktionen av välfärdstjänster
