Ett lag är ett lag, men Faiks U-10:s laghistoria har ändå sitt ursprung i en hängiven bandyfamilj. Tvillingsystrarna Ines och Vera Ersman, 10 år, började åka skridskor redan som treåringar.
– Hela familjen körde, så jag ville också börja, berättar Vera.
– Pappa är gammal bandyspelare och storasyster Elsa spelar. Tvillingarna hängde på och i skolan fick de med sig klasskompisar. Jag jobbade också på en skola och fick jag också med mig några därifrån, berättar mamma Josefine Ersman som är en av tränarna.
– Sedan har det bara spridigt sig, fortsätter hon. Tjejerna spelar också fotboll och där har vi sagt till de andra: "Men häng med på bandyn på vintern!". Det har vuxit, nu är de tio tjejer. Flera har spelat ihop i ganska många år, men vi har också fått några härliga nytillskott. De är alla väldigt skridskostarka och snabba med boll och klubba.
En av de nya är Maya Stahlberg från Svärtinge. Även om hon inte har spelat så länge far hon fram i hög fart på isen under träningen i Klimatteknikhallen.
– Min pappa spelade mycket bandy när han var liten. Jag har sett det på tv, och när jag fick prova var det jättekul. Man får många nya vänner också, säger hon.
Tejerna spelar ihop med nio killar i U-10 och tävlar i pojkserien, eftersom det inte finns så många serier för enbart flickor. Men nyligen fick tjejerna i laget sin första stora framgång i Frida Cup i Vänersborg, en bandycup för enbart tjejer. Totalt var 34 lag anmälda och omkring 350 bandyspelande tjejer från Sverige och Norge var på plats i Arena Vänersborg under andra helgen i november. För första gången var Faik representerad i cupen – och den började på bästa möjliga sätt. "Det var en fröjd att se vilken fin bandy de spelade, och ett av målen var ett riktigt skolboksexempel med fin skridskoåkning från egen planhalva, passning, väggpassning tillbaka, mer skridskoåkning, avslut, bra målvaktsräddning och sedan vispade vi in returen!" skrev tränaren Peter Andersson Ersman efteråt. Av fem spelade matcher blev det fyra vinster och en oavgjord – med 17–2 i målskillnad efter full tid.
– Man hörde att det snackades bland andra föräldrar: "Vad är det där för lag?", "Var kommer de ifrån?", berättar Josefine Ersman med ett leende.
Men i straffläggningen i sista matchen tog framgången slut. De mötte ett lag med spelare från olika klubbar och i mål stod tvillingarnas storasyster Elsa som vanligtvis spelar i Faik U-13.
– Hon är tre-fyra år äldre än tjejerna i vårt lag och är en väldigt rutinerad målvakt. Där rök segern på straffar. Tårarna rann på barnen. De såg inte att de vann ett silver, utan de förlorade ett guld, berättar Josefine Ersman.
– Men de var så fantastiska i hela cupen. De tio spelarna slet för varandra. De spelade som ett lag och hade sådan kämpaglöd. De gav aldrig upp. Det var så häftigt att se. Vi tränare och föräldrar var så stolta att vi grät.